| Summary: | Den här C-uppsatsen är skriven vid Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK) vid Linköpings universitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka argument den socialdemokratiska kvinnorörelsen använde sig av i sin agitation för den kvinnliga rösträtten i Morgonbris: tidning för den socialdemokratiska kvinnorörelsen mellan åren 1909-1914, hur denna argumentation förändrades under undersökningsperioden samt hur dessa socialdemokratiska kvinnors inställning till den borgerliga kvinnans rösträttsförening LKPR såg ut gällande den kvinnliga rösträtten. Studien bygger på en kvalitativ textanalys där alla aktuella upplagor av tidningen Morgonbris har närlästs. Undersökningen har sin grund i Yvonne Hirdmans genusteori samt Zygmunt Baumans identitetsteori om ”vi-och-dom”. Analysen visar att den socialdemokratiska kvinnorörelsen argumenterade för kvinnlig rösträtt utifrån: medborgarskap, särart- och likhetsfeminism, klass samt med hjälp av andra länders erfarenheter och framgångar inom området. Andra argument fungerade opinionsbildande med syfte att ena arbetarklassens kvinnor i kampen för den kvinnliga rösträttens införande och att genom starkt organisations- och påverkansarbete få dem att rösta på SAP. Gällande frågan om hur argumentationen förändrades under undersökningsåren visar analysen bl.a. att de socialdemokratiska kvinnorna under undersökningens första år fokuserade på argument av särartsfeministisk karaktär och klassargument. Under undersökningens sista år fokuserade de snarare på argument av likhetsfeministisk karaktär och socialistiska argument – de gick allt mer åt vänster. Beträffande relationen mellan den socialdemokratiska kvinnorörelsen och LKPR visar min undersökning att de socialdemokratiska kvinnornas gemensamma identitet, deras ”vi”, skapades genom att de framställde de borgerliga kvinnorna som ”dom”. De socialdemokratiska kvinnorna ansåg att LKPR inte arbetade för alla kvinnors rätt till rösträtt.
|
|---|
