Omöjlighetsläran i svensk rätt

Avtalsrätten vilar på principen att avtal skall hållas. Den som vägrar att uppfylla sitt avtalslöfte kan tvingas att fullgöra sina skyldigheter och betala skadestånd genom tvångsåtgärder av myndighet. Men precis som för principer i allmänhet, så har även denna princip ett flertal undantag. En teoret...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Möller, Maria
Format: Others
Language:Swedish
Published: Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen 2003
Subjects:
Law
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1334
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-liu-1334
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-liu-13342013-01-08T13:12:02ZOmöjlighetsläran i svensk rättsweThe principle of initial impossibility in Swedish lawMöller, MariaLinköpings universitet, Ekonomiska institutionenEkonomiska institutionen2003LawOmöjlighetsläranobjektiv omöjlighetursprunglig omöjlighetabsolut omöjlighetForce majeureFörutsättningsläranRÄTTSVETENSKAP/JURIDIKLAW/JURISPRUDENCERÄTTSVETENSKAP/JURIDIKAvtalsrätten vilar på principen att avtal skall hållas. Den som vägrar att uppfylla sitt avtalslöfte kan tvingas att fullgöra sina skyldigheter och betala skadestånd genom tvångsåtgärder av myndighet. Men precis som för principer i allmänhet, så har även denna princip ett flertal undantag. En teoretisk motivering för att befrias från en avtalsförpliktelse är den tyska Omöjlighetsläran som växt fram på grundval av den romerska rättsgrundsatsen - impossibilum nulla obligatio est. Denna lära förespråkar attvid förekomst av objektiv ursprunglig omöjlighet, dvs. avtalsprestationen har ända sedan avtalsingåendet varit omöjligt att fullgöra för alla och envar i gäldenärens ställning, skall avtalet anses som ogiltigt. Detta medför även att gäldenären befrias från skyldigheten att fullgöra avtalsprestationen ifråga, och vid en eventuell kännedom om omöjligheten, endast behöver ersätta motpartens negativa kontraltsintresse. Omöjlighetsläran sägs ha legat till grund för dröjsmålsreglerna i 1905 års köplag. Vid en analysering av dessa regler framkommer däremot att det snarare rör sig om en sammanblandning av Omöjlighetsläran och den till viss del snarlika läran om Force majeure. Omöjlighetslärans betydelse inom svensk rätt kom sedan att förändras dramatiskt i och med införandet av den nya köplagen 1990. Läran kritiserades som alltför sträng med sitt krav på absolut och objektiv omöjlighet. Denna uppsats försöker emellertid avslutningsvis påvisa att det fortfarande finns ett behov och användningsområde för Omöjlighetsläran i framtida svensk rätt i form av en oskriven kontraktsrättslig princip. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1334Magisteruppsats från Affärsjuridiska programmet, ; 2003:10application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Law
Omöjlighetsläran
objektiv omöjlighet
ursprunglig omöjlighet
absolut omöjlighet
Force majeure
Förutsättningsläran
RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK
LAW/JURISPRUDENCE
RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK
spellingShingle Law
Omöjlighetsläran
objektiv omöjlighet
ursprunglig omöjlighet
absolut omöjlighet
Force majeure
Förutsättningsläran
RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK
LAW/JURISPRUDENCE
RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK
Möller, Maria
Omöjlighetsläran i svensk rätt
description Avtalsrätten vilar på principen att avtal skall hållas. Den som vägrar att uppfylla sitt avtalslöfte kan tvingas att fullgöra sina skyldigheter och betala skadestånd genom tvångsåtgärder av myndighet. Men precis som för principer i allmänhet, så har även denna princip ett flertal undantag. En teoretisk motivering för att befrias från en avtalsförpliktelse är den tyska Omöjlighetsläran som växt fram på grundval av den romerska rättsgrundsatsen - impossibilum nulla obligatio est. Denna lära förespråkar attvid förekomst av objektiv ursprunglig omöjlighet, dvs. avtalsprestationen har ända sedan avtalsingåendet varit omöjligt att fullgöra för alla och envar i gäldenärens ställning, skall avtalet anses som ogiltigt. Detta medför även att gäldenären befrias från skyldigheten att fullgöra avtalsprestationen ifråga, och vid en eventuell kännedom om omöjligheten, endast behöver ersätta motpartens negativa kontraltsintresse. Omöjlighetsläran sägs ha legat till grund för dröjsmålsreglerna i 1905 års köplag. Vid en analysering av dessa regler framkommer däremot att det snarare rör sig om en sammanblandning av Omöjlighetsläran och den till viss del snarlika läran om Force majeure. Omöjlighetslärans betydelse inom svensk rätt kom sedan att förändras dramatiskt i och med införandet av den nya köplagen 1990. Läran kritiserades som alltför sträng med sitt krav på absolut och objektiv omöjlighet. Denna uppsats försöker emellertid avslutningsvis påvisa att det fortfarande finns ett behov och användningsområde för Omöjlighetsläran i framtida svensk rätt i form av en oskriven kontraktsrättslig princip.
author Möller, Maria
author_facet Möller, Maria
author_sort Möller, Maria
title Omöjlighetsläran i svensk rätt
title_short Omöjlighetsläran i svensk rätt
title_full Omöjlighetsläran i svensk rätt
title_fullStr Omöjlighetsläran i svensk rätt
title_full_unstemmed Omöjlighetsläran i svensk rätt
title_sort omöjlighetsläran i svensk rätt
publisher Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen
publishDate 2003
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1334
work_keys_str_mv AT mollermaria omojlighetslaranisvenskratt
AT mollermaria theprincipleofinitialimpossibilityinswedishlaw
_version_ 1716511461210062848