När elever med autismspektrumtillstånd möter NO i skolan : Lärares uppfattningar av pedagogiska strategier som underlättar förståelse

Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara hinder, möjligheter och framgångsrika pedagogiska strategier som, enligt lärare, kan finnas i lärandesituationen då elever med autismspektrumtillstånd, AST möter naturorienterat ämnesinnehåll, NO. Sex intervjuer gjordes med lärare med erfarenhet av att u...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Brengesjö, Sara
Format: Others
Language:Swedish
Published: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande 2016
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-133339
Description
Summary:Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara hinder, möjligheter och framgångsrika pedagogiska strategier som, enligt lärare, kan finnas i lärandesituationen då elever med autismspektrumtillstånd, AST möter naturorienterat ämnesinnehåll, NO. Sex intervjuer gjordes med lärare med erfarenhet av att undervisa elever med AST i NO. Intervjuerna analyserades tematiskt, där fem teman blev resultatet: ”upplevelse av meningsfullhet”, ”omgivning som stödjer upplevelse av kontroll”, ”hantera teori”, ”hantera laborationer” och ”hantera social kommunikation”. Dessa teman analyserades utifrån kognitiva teorier i förhållande till AST och Vygotskys lärandeteorier.  Resultatet bidrar till kunskapen om pedagogiska strategier som kan minska hinder och utnyttja möjligheter då elever med AST möter NO i skolan. Det pekar på värdet av att använda elevernas intresse och erfarenheter för att nå meningsfullhet i lärandet. Sammanhangsförklarande, överenskommelser och delmål kan vara till hjälp då eleverna inte ser meningen. En omgivning som stödjer upplevelse av kontroll är en annan viktig förutsättning för lärande, vilket kan skapas med hjälp av visuell struktur, avstämningar och begränsning av sinnesintryck. Faktakaraktären på NO- ämnena kan passa elever med AST, men de abstrakta begreppen kan upplevas hindrande. Artefakter som konkretiserar och sammanhangsförklarar kan då vara användbara. Laborationsmomenten kan vara intresseväckande och lämpligt strukturerade, men också kognitivt och praktiskt svårhanterliga. Genom att göra situationen mindre komplex och tydliggöra kan eleven stödjas och lärande i den proximala utvecklingszonen bli möjligt. Den sociala kommunikationen kan utgöra en utmaning som kan kräva särskilda åtgärder för att fungera, som att pedagogen tar ansvar för att bygga trygga relationer och bemöter eleven med respektfull tydlighet.