| Summary: | För att bemöta krav och rekommendationer som ställs på avfallsinsamlingen behöver den nuvarande manuella insamlingen förändras, eller bytas ut. Ett alternativ är att genomföra åtgärder så att en manuell insamling med avfallskärl placerade i soprum kan fortsätta och tömmas med hjälp av traditionella sopbilar. Ett andra alternativ är att ersätta den manuella insamlingen med en stationär sopsug. Denna rapporthar som syfte att undersöka implikationerna av en sådan förändring. För att konkretisera syftet används tre frågeställningar: Vilka aktörer kan påverka, och påverkas av, en förändrad insamling av hushållsavfall, och vilken relation har de till varandra? Vad finns det för hot i aktörsnätverket och hur kan det utvecklas för att minska dem? Hur påverkas den yttre miljön av en installation av sopsug i en befintlig stadsdel? Dessa tre frågeställningar utreds och besvaras med hjälp av en litteraturstudie, en intervjustudie och en fallstudie. För att kartlägga vilka aktörer som finns i avfallsinsamlingens nätverk används en metod som kallas Customer Value Chain Analysis och för att bedöma miljöpåverkan används metoden Livscykelanalys. De viktiga aktörer som identifieras för den framtida avfallsinsamlingens nätverket är hushåll, fastighetsägare, Stockholm Vatten Avfall AB(SVAB), Envac AB, kommunfullmäktige, allmänheten och branschorganisationer. De hot som finns i nätverket är dels vad som händer om entreprenörers renhållningspersonal börjar ställa hårdare krav på arbetsmiljön så att den nuvarande insamlingen stoppas, men även hushållens förmåga att göra rätt eftersom att kvalitén på avfallsinsamlingen till stor del hänger på att de gör rätt. Dessutom ses det som ett hot att fastighetsägarnas värdeskapande inte är helt klarlagt och det är osäkert om kommunfullmäktige ser värdet i en förändrad avfalls-insamling. Dessa hot kan bemötas genom att arbeta för ett mer konsekvent kravställande på arbetsmiljö, undersöka möjligheten för SVAB att ansvara för informationen till hushåll, tydliggöra alternativen för fastighetsägare och sprida kunskap till kommunfullmäktige. För att bedöma miljöpåverkan av en sopsug i innerstaden görs en fallstudie av ett område på Södermalm i Stockholm som kallas Norra Sofia. En livscykelanalys görs för ett års avfallsinsamling för de 9500 personer som bor i området. Tre miljöpåverkanskategorier undersöks; försurning, global uppvärmning och övergödning. Resultatet av livscykelanalysen visar att sopsugens bidrag till försurning och övergödning är mindre än den manuellas. Beräkningen av de två miljöpåverkans-kategorierna har inneburit stora förenklingar och det finns en stor osäkerhet i de resultaten. Miljöpåverkanskategorin global uppvärmning däremot har en större säkerhet i beräkningarna och resultatet för denna visar att en sopsug leder till ungefär lika stora utsläpp av växthusgaser som den alternativa manuella insamlingen.
|
|---|
