| Summary: | Bakgrund: I november 2014 beslutade Riksbanken att ta steget mot en nollränta och i februari 2015 gick Riksbanken ut med ytterligare en sänkning till -0,10 procent. På så vis fick Sverige för första gången en negativ reporänta. Enligt makroekonomisk teori ska en sänkning av reporäntan stimulera konsumtion och investeringar i ekonomin. Huruvida reporäntan och dess räntesänkningar skapar förutsättningar för företag att investera är ett aktuellt och viktigt forskningsområde. Forskningen i ämnet är tunn på den svenska marknaden och således är forskningsbidraget från denna studie av betydelse.Syfte: Syftet med studien är att undersöka och analysera hur förändringar i reporänta, makro-ekonomiska faktorer samt finansiella indikatorer påverkar investeringar hos svenska företag.Genomförande: Studien bygger på en kvantitativ metod. En Vector Autoregressive model har skapats för att redogöra hur reporäntan, de makroekonomiska faktorerna och de finansiella indikatorerna påverkar företagens investeringar. För att möjliggöra en analys av dessa effekter har impulse response functions skattats i modellen. På så vis undersöks det hur en isolerad enhetsökning i de valda variablerna påverkar företagens investeringar över flera tidsperioder. För att genomföra en mer omfattande analys skattas tre modeller där den första tar hänsyn till både makroekonomiska faktorer och finansiella indikatorer. Den andra modellen exkluderar de finansiella indikatorerna och den tredje modellen speglar reporäntans utveckling i två olika tidsperioder.Resultat: Företagens investeringar påverkas av flertalet faktorer. En enhetsökning av utlåningsräntan, växelkursen och företagens inflationsförväntningar uppvisar ett signifikant negativt samband. En enhetsökning av BNP-tillväxten visar däremot ett signifikant positivt samband. Reporäntan visar ingen direkt effekt på investeringar i de första två modellerna. Däremot uppvisar reporäntan skillnader i den tredje modellen, där ett negativt samband förekommer i den första av de två observerade tidsperioderna. === Background: The central bank of Sweden decided in November 2014 to set the repo rate close to zero. Further they decided to lower the repo rate to -0,10 percent in February 2015. In regard to this, Sweden had a negative repo rate for the first time. According to macroeconomic theory a decrease in the repo rate is performed to stimulate an economy’s investments and consumptions. Whether or not a decrease in interest rates gives greater incentives for firms to invest is a topical subject and an important field of research. In addition to this, the existing research on the Swedish market is insufficient within this field, which gives us further motives to conduct this study.Aim: The purpose of this study is to examine and analyse how changes in the repo rate, macroeconomic factors and financial indicators affects investments of Swedish firms.Completion: The study is conducted with a quantitative approach. A Vector Autoregressive model is created in order to examine the impact of changes in the repo rate, the macroeconomic factors and the financial indicators on firms’ investments. Impulse response functions are estimated to allow a further analysis of these effects. Hence, it is conceivable to examine how one isolated unit-increase in a specific variable affects firms’ investment through several time periods. Furthermore, we estimate three models, one which includes both macroeconomic variables and financial indicators and another which excludes the financial indicators. The last model reflects the repo rate’s impact on investments in two separate time periods.Result: Investments of firms are affected by numerous of factors. One unit-increase of the lending rate, the exchange rate and firms’ expectations of inflation exhibit a negative relation to investments. Furthermore, one unit-increase in GDP-growth tends to increase investments. However, the repo rate has no impact on investments in the first two models. In spite of this, evidence from the third model indicates that the repo rate has a negative impact on investments during the first period.
|
|---|
