Lärares syn på den naturorienterande undervisningen i grundskolans årskurs 4-6 : hur en ökad ämneskunskap påverkat lärares sätt att bedriva naturorienterad undervisning

• Main Author: Tyrstam, Sabina
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier 2015
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-119527

I den här studien synliggörs lärares åsikter om huruvida en högre ämneskunskap påverkat deras sätt att undervisa inom de naturorienterande ämnena. Studien berör lärare från grundskolans årskurs 4-6. Fokus ligger på lärarnas förhållningssätt till den naturorienterande undervisningen, samt deras tillvägagångssätt vid planering och genomförande av denna. För att besvara studiens frågeställningar har metoden kvalitativ semistrukturerad intervju använts. Sex lärare som undervisar inom de naturorienterande ämnena i grundskolans årskurs 4-6 har valts ut. Dessa lärare har utökat sina ämneskunskaper inom ett eller flera av de naturorienterande ämnena. De genomförda intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån analysmetoden tematisk analys. I analysen har de likheter och skillnader som framkommit i datamaterialet grupperats och fördelats in i olika kategorier. Resultatet visar att högre ämneskunskaper bidragit till att lärarna erhållit ett bättre självförtroende och därmed en ökad motivation till att bedriva naturorienterad undervisning. Lärarnas mer positiva förhållande till den naturorienterande undervisningen har resulterat i att de fått ett större fokus på eleverna och deras kunskaper vid både planering och genomförande av undervisningen. Högre ämneskunskaper har bidragit till att lärarna lättare kan identifiera undervisningens ämnesinnehåll. Planeringen utgår därmed idag mer från elevernas tidigare kunskaper och förståelse istället för att som tidigare utgå från läromedel och lärarhandledningar. Detta medför att lärarna fått lättare att synliggöra  bedömningen redan i planeringsstadiet. Vidare pekar resultatet på att arbetssättet diskussion ökat till följd av en högre ämneskunskap. Användningen av arbetssättet enskilt arbete har däremot minskat då lärarna känner att detta arbetssätt bland annat begränsar elevernas lärande. Lärarnas högre ämneskunskaper har också resulterat i att det praktiska arbetet genomförs med ett tydligare syfte än tidigare. Sammantaget kan sägas att högre ämneskunskaper bidragit till en ökad didaktisk medvetenhet hos lärarna där de reflekterar kring undervisningens effektivitet i relation till elevernas lärande. Utifrån studiens resultat dras därför slutsatsen att lärares ämneskunskaper framstår vara av stor betydelse för att effektivisera elevers lärande inom den naturorienterande undervisningen i svensk skola.