Laborativt material i den tidiga matematikundervisningen : En studie utifrån ett undervisnings- och lärarperspektiv

Resultatet från de internationella studierna TIMSS (2011) och PISA (2012) visar att svenska elevers matematikkunskaper försämrats över tid. Detta i relation till övriga deltagande länder. Vanligen präglas matematikundervisningen av få inslag av variation och läroboksstyrd undervisning dominerar. Båd...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Hallenberg, Emelie
Format: Others
Language:Swedish
Published: Linköpings universitet, Matematiska institutionen 2015
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-119176
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-liu-119176
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-liu-1191762016-12-01T05:14:31ZLaborativt material i den tidiga matematikundervisningen : En studie utifrån ett undervisnings- och lärarperspektivsweManipulatives in the Early Mathematics Education : A Study Based on a Teaching and Educator PerspectiveHallenberg, EmelieLinköpings universitet, Matematiska institutionenLinköpings universitet, Tekniska fakulteten2015Matematiklaborativt materiallaborativ undervisningkonkretiseringmatematiska kompetensergrundskolans tidigare åldrarResultatet från de internationella studierna TIMSS (2011) och PISA (2012) visar att svenska elevers matematikkunskaper försämrats över tid. Detta i relation till övriga deltagande länder. Vanligen präglas matematikundervisningen av få inslag av variation och läroboksstyrd undervisning dominerar. Både litteratur och forskning framhäver laborativt material som ett redskap för att konkretisera abstrakt matematik. Dock tydliggörs betydelsen av lärares reflektion gällande denna undervisningsform. Därmed är syftet med denna studie att undersöka hur arbetet med laborativt material bedrivs samt lärares synsätt gällande denna undervisning. Studien riktas mot grundskolans tidigare åldrar, F-3. Studiens teoretiska ramverk utgår från sociokulturellt och konstruktivistiskt perspektiv på lärande. Elevers utvecklande av matematiska kompetenser lyfts, i litteratur och forskning, fram som oerhört betydande. Det teoretiska ramverket samt matematiska kompetenser relateras i diskussionen till denna studies resultat. Detta är ett produktionsarbete utifrån kvalitativ metodansats. Empiri har insamlats utifrån deltagande observation av tre klassers miljö och undervisning samt en fokusgruppsintervju. Insamlad data har därefter analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i två studier, studie 1 och studie 2. Resultatet utifrån deltagande observation (studie 1) visar att de tre klassrumsmiljöerna inbegriper brett utbud av laborativt material. Observation av undervisningen påvisar att arbetet med laborativt material kan ske för utvecklandet av elevers förståelse inom skilda matematikområden. De identifierade utvecklingsområdena är vardagsanknuten matematik, geometri samt aritmetik. Inom dessa områden används skilda typer av material samt olika aktiviteter. Resultatet utifrån fokusgruppsintervjun (studie 2) visar att lärarnas synsätt inbegriper både likheter och skillnader i relation till arbetet med laborativt material i matematikundervisningen. Lärarna uppfattar laborativt material som mer vanligt förekommande i lägre årskurser. Lärarna anser dock att detta arbete bör fortlöpa även i högre årskurser. Deltagande lärare framhäver betydelsen av att använda laborativt material, dock förkommer vissa uppfattningar gällande nackdelar med detta arbete. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-119176application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Matematik
laborativt material
laborativ undervisning
konkretisering
matematiska kompetenser
grundskolans tidigare åldrar
spellingShingle Matematik
laborativt material
laborativ undervisning
konkretisering
matematiska kompetenser
grundskolans tidigare åldrar
Hallenberg, Emelie
Laborativt material i den tidiga matematikundervisningen : En studie utifrån ett undervisnings- och lärarperspektiv
description Resultatet från de internationella studierna TIMSS (2011) och PISA (2012) visar att svenska elevers matematikkunskaper försämrats över tid. Detta i relation till övriga deltagande länder. Vanligen präglas matematikundervisningen av få inslag av variation och läroboksstyrd undervisning dominerar. Både litteratur och forskning framhäver laborativt material som ett redskap för att konkretisera abstrakt matematik. Dock tydliggörs betydelsen av lärares reflektion gällande denna undervisningsform. Därmed är syftet med denna studie att undersöka hur arbetet med laborativt material bedrivs samt lärares synsätt gällande denna undervisning. Studien riktas mot grundskolans tidigare åldrar, F-3. Studiens teoretiska ramverk utgår från sociokulturellt och konstruktivistiskt perspektiv på lärande. Elevers utvecklande av matematiska kompetenser lyfts, i litteratur och forskning, fram som oerhört betydande. Det teoretiska ramverket samt matematiska kompetenser relateras i diskussionen till denna studies resultat. Detta är ett produktionsarbete utifrån kvalitativ metodansats. Empiri har insamlats utifrån deltagande observation av tre klassers miljö och undervisning samt en fokusgruppsintervju. Insamlad data har därefter analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i två studier, studie 1 och studie 2. Resultatet utifrån deltagande observation (studie 1) visar att de tre klassrumsmiljöerna inbegriper brett utbud av laborativt material. Observation av undervisningen påvisar att arbetet med laborativt material kan ske för utvecklandet av elevers förståelse inom skilda matematikområden. De identifierade utvecklingsområdena är vardagsanknuten matematik, geometri samt aritmetik. Inom dessa områden används skilda typer av material samt olika aktiviteter. Resultatet utifrån fokusgruppsintervjun (studie 2) visar att lärarnas synsätt inbegriper både likheter och skillnader i relation till arbetet med laborativt material i matematikundervisningen. Lärarna uppfattar laborativt material som mer vanligt förekommande i lägre årskurser. Lärarna anser dock att detta arbete bör fortlöpa även i högre årskurser. Deltagande lärare framhäver betydelsen av att använda laborativt material, dock förkommer vissa uppfattningar gällande nackdelar med detta arbete.
author Hallenberg, Emelie
author_facet Hallenberg, Emelie
author_sort Hallenberg, Emelie
title Laborativt material i den tidiga matematikundervisningen : En studie utifrån ett undervisnings- och lärarperspektiv
title_short Laborativt material i den tidiga matematikundervisningen : En studie utifrån ett undervisnings- och lärarperspektiv
title_full Laborativt material i den tidiga matematikundervisningen : En studie utifrån ett undervisnings- och lärarperspektiv
title_fullStr Laborativt material i den tidiga matematikundervisningen : En studie utifrån ett undervisnings- och lärarperspektiv
title_full_unstemmed Laborativt material i den tidiga matematikundervisningen : En studie utifrån ett undervisnings- och lärarperspektiv
title_sort laborativt material i den tidiga matematikundervisningen : en studie utifrån ett undervisnings- och lärarperspektiv
publisher Linköpings universitet, Matematiska institutionen
publishDate 2015
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-119176
work_keys_str_mv AT hallenbergemelie laborativtmaterialidentidigamatematikundervisningenenstudieutifranettundervisningsochlararperspektiv
AT hallenbergemelie manipulativesintheearlymathematicseducationastudybasedonateachingandeducatorperspective
_version_ 1718398474527965184