| Summary: | Background: Despite the time and money invested in relationships with other companies, it is a fact that many of them fail. Considering this, remarkably little research has been done regarding how inter-organisational relationships are controlled, given that control can function as a solution to the problems involved with collaboration, which arise since such a relation exists in the interface between organisational boundaries, where the companies’ often conflicting interests and points of view meet. If one part is stronger than the other in a relationship, the weaker however tends to give way for the stronger’s will. What happens then in a relationship between mutually strong, mutually dependent actors? Up until now research within the field of inter-organisational control focuses on asymmetric situations of dependence, which leaves the research field of more balanced relationships unexplored. At the same time it is obvious that also more equal parties collaborate and need to efficiently control their relationships. Aim: The aim of this study is to create a model of control in an inter-organisational relationship where a strong mutual dependence exists between the parties. Completion: Through qualitative interviews a case study has been conducted in a relationship between two mutually dependent companies. Findings: The findings of the study show that control in a relationship that is characterized by a strong mutual dependence between the parties, is complex and comprises a combination of different control mechanisms. Closeness, and trust as a control mechanism remain central, but the results also highlight the importance of hierarchical control mechanisms. Furthermore, trust, in certain cases, substitutes hierarchical control. Market forces are also used to control the relationship, but only to a certain extent. Moreover, the study shows that both parties have an active role in developing trust as a control mechanism. The customer has however a more active role in bringing forward other control mechanisms, while the supplier mainly responds to these initiatives, and also accepts them to a great extent. The findings also pinpoint that the contract has a remarkable role, since the control that it enables is only partly applied in the relationship. Keywords: management control, inter-organisational relationship, dependence, partnership, Autoliv, Volvo. === Bakgrund: Trots det engagemang, den tid och de pengar som företag investerar i relationer med samarbetspartners, är det ett faktum att många samarbeten mellan företag misslyckas. Med tanke på detta fokuserar anmärkningsvärt lite forskning på hur interorganisatoriska relationer styrs, trots att styrning kan fungera som en lösning på den problematik som uppstår i interorganisatoriska samarbeten. Denna problematik består i att ett samarbete mellan företag befinner sig i ett gränssnitt mellan två parter där inte sällan konflikterande intressen och uppfattningar möts. Om en part är starkare i en relation, tenderar dock den svagare att vika sig för den starkares vilja. Vad sker då i ett samarbete där ingen part är starkare, där båda är ömsesidigt beroende? Hittills fokuserar forskning inom interorganisatorisk styrning på asymmetriska beroendeförhållanden, vilket lämnar forskningen vad gäller mer jämbördiga relationer outvecklad. Samtidigt är det uppenbart att även jämbördiga företag samarbetar och är i behov av att styra sina samarbeten så att de fungerar. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en modell över styrningen i ett interorganisatoriskt samarbete där parterna är starkt ömsesidigt beroende av varandra. Genomförande: Med hjälp av kvalitativa intervjuer har en fallstudie gjorts av ett samarbete som präglas av ett starkt ömsesidigt beroende. Resultat: Studiens resultat pekar på att styrning i ett samarbete som präglas av ett starkt ömsesidigt beroende är komplex och utgörs av en kombination av olika styrmekanismer. Kärnan i styrningen är dock en nära relation och tillit som styrningsmekanism men till detta kommer också en hög grad av hierarkisk styrning, där dock tillitsmekanismer i vissa fall visar sig ersätta hierarkisk styrning. Dessutom finns en liten användning av marknadsmekanismer. Studien påvisar att båda parterna har en aktiv roll i att skapa tillit som styrmekanism. Vad gäller övrig styrning är framförallt kunden pådrivande och leverantörens roll ligger främst i att svara på kundens initiativ till styrning, som till största del accepteras. Studiens resultat pekar också på att den styrning som kontraktet lägger en grund för inte används till fullo i samarbetet, vilket ger kontraktet en anmärkningsvärd roll i samarbetet. Nyckelord: styrning, interorganisatoriskt samarbete, beroende, partnerskap, Autoliv, Volvo
|
|---|
