| Summary: | Mälarenergi AB ägs av Västerås stad och är ett kommunalägt energibolag som verkar i Mälardalsregionen. Enligt van Weele (2012) utgör ett företags inköpskostnad cirka 50 % av nettoomsättningen vilket innebär att inköpskostnaden är en viktig del i företagens resultat. Mälarenergi har under 2012 påbörjat en centralisering av inköpsfunktionen, där en del av arbetet inkluderar inköpsstrategiska åtgärder för att klassificera företagets varor och tjänster. Syftet med denna studie var att genomföra en klassificering av koncernen Mälarenergi AB:s varor och tjänster för att reducera koncernens totala inköpskostnader. För att kunna genomföra klassificeringen samt svara på tillhörande frågeställningar valde författarna att genom en förstudie intervjua en inköpsexpert vid Linköpings universitet samt en inköpschef på ABB. Detta resulterade i att författarna kunde få feedback på sitt förslag på tillvägagångssätt för klassificeringen då dessa personer kunde dela med sig av sina erfarenheter av klassificeringsarbete. Författarna genomförde även en omfattande intervjustudie som låg till grund för klassificeringen dels för att få en övergripande bild av Mälarenergi AB som koncern och dels för att få inblick i Mälarenergi AB:s inköp. I rapporten ges en utvärdering av hur koncernen bör gå till väga med klassificeringen med stöd av en utförd klassificering. Författarna kom fram till en klassificeringsmetod där Mälarenergi AB:s leverantörer klassificeras med utgångspunkt ur Kraljics matris, med kriterierna ABC-klassificering enligt volymvärde samt antal alternativa leverantörer. Grunden för klassificeringen var dels information angående inköpskostnaden för hela koncernen samt varje affärsområde och dotterbolag för sig och dels intervjuer med representanter för Mälarenergi AB:s olika affärsområden och dotterbolag. En SWOT-analys över klassificeringsmetoden med Mälarenergi AB som utgångspunkt har även sammanställts, samt därtill tillhörande strategier för att minimera eller eliminera riskerna. En del av arbetet var att undersöka huruvida klassificeringen skulle göras för artiklar, varu- och tjänstegrupper eller leverantörer. Med det informations- och dataunderlag som fanns tillgängligt ansåg författarna att leverantörerna var det lämpligaste sättet att klassificera på för att få en fullständig klassificering. När det gäller huruvida klassificeringen bör utgå från koncernen eller från varje affärsområde och dotterbolag för sig kom författarna fram till att det sistnämnda resulterade i en mer heltäckande klassificering.
|
|---|
