| Summary: | Global klimatförändring och kraftig urbanisering innebär att städerna utgör en nyckel till en framtida hållbar utveckling. Stadsbyggnadsprocesserna är dock komplexa, tidskrävande och innefattar många olika aktörer. Med denna bakgrund efterfrågas utökad kunskap kopplat till projektledningen vid den initiala delen av stadsbyggnadsprocessen. I denna rapport studeras därför projektledningen av tre svenska samt ett kinesiskt hållbarhetsprofilerade stadsutvecklingsområden. I samtliga svenska fallstudier konstateras att organisationerna utvecklat ett starkare projektorienterat arbetssätt för att uppnå de högt uppsatta målen vilket i sin tur skapat förutsättningar för ett hållbart resultat. Avgörande framgångsfaktorer är dels en stark politisk vilja bakom satsningen och att hållbarhetsprofileringen kommer in så tidigt som möjligt i planeringsprocessen. Vidare lyfts aspekter inom målformuleringen; en tydlig målnedbrytning, ett dynamiskt målstyrningsdokument och en inkluderande målformuleringsprocess. Uppföljningen av dessa mål är vidare dels en förutsättning för att säkerställa att visionen för området uppnåtts, men även en förutsättning för att kunna dra nytta av tidigare lärdomar. Projektets organisation bör överbrygga olika kompetensområden och skapa förutsättningar för ett holistiskt perspektiv så att suboptimering mellan olika sektorer motverkas. Slutligen bör existerande incitamentsstrukturer stärkas genom att stimulera ekonomiska förutsättningar att testa nya affärsmodeller och innovationer, synliggöra insatser och kontinuerligt involvera samtliga aktörer. Vid studier av det kinesiska stadsutvecklingsprojektet identifieras ett antal utmaningar i att applicera den svenska kompetensen inom området i större utsträckning. Dessa identifieras som svårigheter att kartlägga de kinesiska stadsbyggnadsprocesserna, stora skillnader i de politiska systemen och städernas olika omfattning vilket påverkar möjligheterna att styra processerna. Mycket tyder dock på att flertalet av de svenska projektledningsmetoderna skulle kunna appliceras på projekt i Kina. Skillnaderna mellan de båda ländernas stadsbyggnadssystem bör dock studeras vidare i denna kontext för att kunna definiera vilka metoder som realistiskt skulle kunna exporteras. Slutligen kan vi konstatera att stadsutvecklingsprocessens komplexitet fortfarande är en stor utmaning för hållbar stadsbyggnad i Sverige. Även om vi i Sverige besitter kunskap kring hållbara lösningar så krävs det att vi utvecklar vårt arbetssätt för effektivt kunna implementera dessa. Först då, kan vi med gott självförtroende ta med oss vår kunskap inom hållbar stadsutveckling till andra länder. Vi vill därför belysa vikten av fortsatta studier kring metoder för förbättringar av organisationen kring svenska stadsbyggnadsprojekt. Sökord: hållbarhet, stadsutveckling, projektledning === Global climate change and strong urban growth implies that cities will constitute a key to sustainable development. The process behind urban development is however complex, time consuming and involve many different actors. Further knowledge from within project management at the initial part of the urban planning process is therefore requested. This report aims to investigate the project management of three Swedish, and one Chinese, development area with a strong sustainability profile. All Swedish case studies indicate that the organizations have developed a stronger project oriented way to work in order to achieve the sustainable ambitions and that this in turn created better prerequisites for a sustainable result. Essential critical success factors were, among other aspects, a strong political will behind the initiative and that the sustainability profile was initiated as early as possible in the planning process. The importance of goal formulation, distinct goal break-down, a dynamic goal management program and an inclusive formulation process were also emphasized. The follow-up of the goals is partly a prerequisite to ensure that the vision for the area has been full filled, however it is also a prerequisite to be able to learn from previous experiences. The organization behind the project should span over different knowledge areas and create prerequisites for a holistic perspective so that sub-optimization between different sectors is avoided. The incentive structure should also be strengthened by stimulating economical prerequisites to test new business models, visualize contributions and continually and actively involve all actors. When investigating how the Swedish knowledge within the area could be applied in China to a greater extent a number of challenges were identified. The difficulty to clarify the Chinese urban development processes, big differences in political systems and the dimension of the cities affect the possibility to govern the processesss. A lot implies the Swedish project management methods could be applied on projects in China. The differences between the both countries urban development systems should however be further studied to define the methods that realistically could be exported. Finally we would like to conclude the complexity of the urban development process is still a major challenge for sustainable urban development in Sweden. Even if we in Sweden hold knowledge about sustainable solutions we still have to develop are way of working to achieve effective implementation. It is first when he have succeeded in doing so that we with confidence can bring our knowledge within sustainable urban development to other countries. We would therefore like to highlight the importance of continued studies around methods for improved organizational governance around urban development in Sweden. Key word: sustainability, urban development, project management
|
|---|
