| Summary: | SammanfattningDetta examensarbete är utfört på Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen i Haninge kommun och är en utredning om hur dagvatten i den planerade stadsdelen Vegastaden kan hanteras. Vegastaden kommer att innebära 3000 nya bostäder, en ny pendeltågsstation och en ny anslutning till väg 73. Området där Vegastaden kommer att byggas är mycket kuperat och har varierande jordkapacitet. Vissa områden har växlande infiltrationsmöjligheter och består av morän- och hällområden, andra består av täta jordlager av lera med mycket liten genomsläpplighet. Drevviken, som är recipient för dagvattnet i Vegaområdet, är i dagsläget överbelastad med dagvatten så tyngdpunkten har lagts på lokalt omhändertagande av dagvatten. Dammar, trög avledning, våtmark, gröna tak, infiltration och översilningsytor diskuteras i rapporten som även innefattar beräkningar av vattenavrinning, undersökning av infiltrations- och översilningsmöjligheter, fördröjning samt dimensionering av diken och dammar. Examensarbetet ska ge en uppfattning om hur stor del av dagvattnet som kan hanteras genom LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) och ge en idé om hur stora ytor som behövs för fördröjning och rening i dammar. Haninges dagvattenstrategi som antogs i kommunfullmäktige i april 2005 har påverkat utformningen av examensarbetet. Under 1999 och 2000 byggdes en kretsloppsanpassad serviceanläggning, Green Zone, i Umeå som möjligtvis kan ge inspiration till hur dagvattnet i Vegastaden kan hanteras. Samtliga byggnader utformades med gröna tak och minskar avrinningen från hustaken med 50 %. För avrinningsberäkningar och dimensionering av dammar och diken har dataprogrammet Storm Tac använts. Olika scenarier presenteras där det visas hur mycket avrinningen kan reduceras genom olika åtgärder. Då inga åtgärder vidtas beräknas avrinningen till ca 195 506 m 3/år och med rejäla åtgärder i form av gröna tak och infiltrationsytor beräknas avrinningen till 88 137 m 3/år. För att ta hand om det dagvatten som måste ledas bort på grund av att det varken avdunstar, infiltrerar eller tas upp av växter så har dammar dimensionerats. Beroende på hur stora åtgärder som vidtas för att minska avrinningen varierar dammarnas storlek mellan ca 1 800 m 2och 3 700 m 2. Infiltrationsytor bör läggas där de gör som störst nytta och gröna tak där infiltration en i marken är som sämst. Kan man inte i dagsläget bestämma till hur stor del dagvattnet ska tas omhand lokalt bör förutsättningarna för ett sådant omhändertagande i framtiden göras goda, genom att till exempel bygga taken med en lutning och konstruktion som i framtiden klarar gröna tak och minimera de hårdgjorda ytorna. Då grundvattnet står högt i området är ett dike knappast ett alternativ till bortledning av dagvatten, men däremot skulle en dagvattenkanal i betong klara av att leda bort vatten. Området kan klara sig med endast en damm vad gäller avrinning och rening och den förläggs lämpligast öster om järnvägsspåret där de lägsta punkterna finns. === AbstractThis thesis was carried out at the Environment- and town planning department in the municipality of Haninge and is an inquiry of how stormwater in the planned quarter, Vegastaden, can be managed. Vegastaden will involve 3000 new dwellings, a new commuter train station and a new connection with road 73. Drevviken, which is the recipient of stormwater in the neighbourhood of Vega, is overloaded with stormwater so the focus in this thesis is on local management of stormwater. Ponds, slow off leading, wet lands, green roofs, infiltration and filter strips are discussed in the thesis which even contains calculations of water run off, investigation of infiltration- and filter strips possibilities, slow off leading and dimensioning of swales and ponds. The thesis will give an apprehension of how large volume of the stormwater that can be handled through local handling of stormwater and give an idea of how large areas that will be needed for retardation and treatments in ponds. The stormwater strategy of Haninge was accepted in the municipal council in April 2005 and has influenced the model of this thesis. The area where Vegastaden will be built is very hilly and has varying ground capacity. Some areas have varying infiltration possibilities and consists of moraine and flat rocks, other areas consists of seal earth-layers of clay with minimal permeability. During 1999 and 2000 an ecocycle society service construction, Green Zone was built in Umeå which possibly can give inspiration in how to manage the storm water in Vegastaden. All the buildings were designed with green roofs which reduce run off from the roofs with 50 %. The computer program Storm Tac has been used for run off calculations and dimensioning of ponds and swales. Different scenes are introduced where it shows how much of the run off that can be reduced through different measures. When no measures are taken the run off is calculated to ca 195 506 m 3/year and with great measures in form of green roofs and filter strips the run off is calculated to ca 88 137 m 3/year. To manage the stormwater that has to be led off on account of no evaporation or infiltration ponds have been dimensioned. Depending on the measures taken to reduce the run off, the size of the ponds will vary between ca 800 m 2and 3700 m2. Filter strips should be placed where they do the greatest good and green roofs where the infiltration in the ground is the worst. If there is no way today to decide how much of the storm water that should be managed locally the conditions for such a management in the future should be favoured through for example green roof friendly roof constructions and to minimize the non-permeable surfaces. Because of the high ground water in the area a swale is hardly a good alternative when leading off storm water, but a stormwater canal of concrete should be able to lead off stormwater. The area should manage with only one pond regarding run off and treatment and is suitably placed east of the railway where the lowest parts are.
|
|---|
