Summary: | Sammanfattning Sister Kenny Rehabilitation Institute i Minneapolis är en sjukhusinstitution, känd för sin innovativa rehabiliteringsteknik och sjukhusutrustning sedan långt tillbaka i tiden. Projektet för det här examensarbetet utfördes inom Sister Kenny Research Center, forskningscentret för institutet. Det som öppnade upp för projektet var en vilja att göra en ny, radikal innovation inom området dynamiska ortoser. Fokuset låg på människor som drabbats av stroke, och därför fått en halvsidesförlamning i ena handen. Lösningar med drag-system för att räta ut handens fingrar kunde hittas i befintliga ortoser för denna grupp människor. I likhet med de dragsystem som tillämpas i annan utrustning inom sjukhusmiljön var dessa generellt klumpiga och inte särskilt funktionella. Målet blev därför att skapa en bättre ortos som kunde möjliggöra en längre användningstid, och ett användande i miljöer utanför sjukhuset. Ett kliniskt innovationsteam skapades, för att ta fram nya koncept, och för att garantera att både användarens och konsumentens röst blev hörd mitt i innovationsprocessen. Bakgrundsstudier, observationer och intervjuer utfördes för att reda ut var de verkliga problemen låg, och för att separera det nya konceptet från existerande. Genom användandet av diverse kreativa verktyg tog teamet fram fem koncept. På ett av dessa utvecklade de finger-element, transmission och reglage-delar, som skulle utgöra en mer skonsam och användarvänlig ortos. Resultatet av projektet blev en ”sen-härmande” ortos gjord av resårband, knutna till olika delar av fingret. Anslutna reglage var sedan placerade på underarmen, så att användaren kunde spänna ut handen gradvis. De unika egenskaper som ortosen har skulle kunna tillämpas i bättre framtida produkter och även i patentansökningar inom området dynamiska ortoser. === Abstract Sister Kenny Rehabilitation Institute in Minneapolis is a hospital department historically known for its innovative physical therapy and technology. The project for this thesis took place at Sister Kenny Research Center, the research division of this Institute. The aim was to initiate a project for radical innovation within the area of dynamic splints. The focus group was stroke survivors affected by hemi paresis in their hands. Solutions with built-in pulley systems to support the fingers of the hand could be found in various existing devices for this focus group. As with pulley systems in other applications in the hospital environment, these devices were generally bulky and not very functional. The goal, for this matter, was to create a better splint that allowed the user to wear in for a longer period of time and to make it useful in non-hospital environments. A clinical innovation team was established to come up with a concept for this goal and to assure that the voice of both end-user and costumer was reflected in the innovation process. Background studies, observations and interviews were made to determine what the real problems were, and to separate the new concept from others. With a high expectancy and the use of creative tools, the team came up with five favorite concepts. With one of these, they developed new finger-elements, transmission and adjustment parts to fit the goal better. The outcome was a tendon-mimicking device made of elastic springs in rubber connected to different finger parts. Connecting adjustments were placed on the underarm, so that the user could extend the hand gradually when using it. Many of the goals that the team had initially were reached, and the unique features of the concept could likely fit in future products, or in a patent application.
|