| Summary: | I would like to open this thesis by asking the reader to reflect on the following questions regarding the urban space they live in or transit through often: How are these spaces designed? Do residents or inhabitants influence the design of these spaces? In many cities around the world we are witnessing an increased interest from the top management in including inhabitants in their planning and design schemes, yet there seems to be a problem. The way to do this remains top-down in the great majority of cases, meaning that the role of the user of space is clearly differentiated from the expert (urban planner, designer, architect), who tends to consult residents rather than include them as equals in the processes of modifying space. Traditional approaches have reached their limits, and “novel approaches to inform and involve citizens in a playful co-creation process are necessary” (Gugerell, Jauschneg, Platzer, & Berger, 2017). In this context, a new form of urbanism is gaining popularity – placemaking or bottom-up urbanism. This approach looks to transform spaces into places through the participation ofusers, collaboration of stakeholders, and a shared ownership of the urban spaces. Because of this, placemaking has been seen as a way of co-creating urban space. This reports a study of the potential of using a process of co-creation to give alternative uses to unsustainable spaces. For this, a playful process has been developed - the Fluke process in which a high presence has been given to residents in the different design actions, uncovering new ways of transforming public spaces. Additionally, this thesis has explored how the use of more playful tools could help residents be more engaged with the processand make it more inclusive. The Fluke process was applied in a neighbourhood in the North of Stockholm during three months and a half, getting around 300 residents to be involved in one way or another in a process that led to the temporary transformation of some of the neighbourhood spaces. These changes were ideated, created, and managed by residents – offering spatial improvement and a sense of agency to its inhabitants - and it was all done with a small budget of 3000 kr coming from the tenant association. This thesis proposes a low-cost way of doing resident-led urbanism, in which residents go from passive users to active creators of place. === Jag skulle vilja inleda denna avhandling genom att be läsaren reflektera över följande frågaom det offentliga rummet i staden som de lever i eller ofta passerar: Hur är dessa utrymmen utformade? I många städer runt om i världen bevittnar vi ett ökat intresse från högsta ledningen för att inkludera invånare i deras planeringsplaner och designplaner, men det verkar finnas ett problem. Arbetssättet förblir top-down i de flesta fall, vilket innebär att användarens eller invånarens roll tydligt skiljer sig från experten (stadsplanerare, designer, arkitekt), som tenderar att konsultera invånare snarare än att inkludera dem som jämlikar och inkludera dem i processerna för att ändra det offentliga utrymmet. Traditionella tillvägagångssätt har nått sina gränser, och "nya metoder för att informera och involvera medborgarna i en lekfull samskapande process är nödvändiga" (Gugerell, Jauschneg, Platzer och Berger, 2017). I detta sammanhang blir en ny form av urbanism allt populärare-placemaking eller bottomupurbanism. Detta angreppssätt ser ut att omvandla utrymmen till platser genom deltagande av användare, samarbete mellan intressenter och ett delat ägande av stadsrummen. På grund av detta har placemage setts som ett sätt att skapa stadsrum. I denna rapport presenteras en undersökning av potentialen har undersökt potentialen i att använda en process för samskapande för att ge alternativa användningsområden till ohållbara utrymmen. För detta har en lekfull process utvecklats - Fluke-processen - där en hög närvaro har getts till invånarna i de olika designåtgärderna, vilket har lett till nya sätt att förändra offentliga rum. Dessutom har vi undersökt hur användningen av mer lekfulla verktyg kan hjälpa invånarna att bli mer engagerade i processen och göra den mer inkluderande. Fluke-processen tillämpades i ett område i norra Stockholm under tre och en halv månad, vilket fick cirka 300 invånare att på ett eller annat sätt vara involverade i en process som ledde till en tillfällig omvandling av några av stadsdelarna. Invånarna kom på förändringarna samt skapade och hanterade dem. Detta erbjöd rumsliga förbättringar och en känsla av handlingsfrihet till sina invånare och det gjordes med en liten budget på 3000 kr från hyresgästföreningen. Denna rapport presenterar ett förslag på ett billigt sätt att göra invånarledd urbanism, där invånarna går från passiva användare till aktiva skapare av plats.
|
|---|
