| Summary: | The production of iron through direct reduction (Direct-Reduced Iron; DRI) involves the use of natural gas or coal to reduce iron ore to iron through carbothermic reactions at a temperature below its melting point, negating the need for a blast furnace as otherwise required. In India, around 25% of iron is produced through direct reduction. However, there is a high reliance on coal (79% of DRI production capacity) causing significant energy use and emissions from production. Also, a large portion of raw materials (especially coal) is imported due to low quality of domestic resources. To understand the overall supply chain impact of DRI or sponge iron production, a life-cycle assessment is carried out on four stages: mining, transport, beneficiation (i.e. ore pellet-making and coal washing) and DRI production. Around 315 coal-based DRI production plants are mapped using GIS to identify clustering of plants in major iron-producing regions. Weighted average specific energy use and emissions is calculated for seven such clusters (using total cluster capacity), based on regional raw material qualities and transport distances from various mines, ports and beneficiation plants. The results suggest an overall specific (per tonne DRI) energy consumption of 27.24 GJ with an emission of 2.8 tCO2eq, 2.6 kgNOx, 1.8 kgSOx and 1.4 kgPM2.5. The specific energy and emission values are used to calculate the total annual emissions by multiplying with the 2019 DRI production amount of 27.8 million tonnes. The annual midpoint and endpoint impacts as per ReCiPe 2016 (country-wise factors where applicable) are then calculated. The DRI industry causes 77.31 million tCO2eq/year in global warming potential, 59.02 thousand tSO2eq/year in acidification potential and 287.2 thousand tPM2.5eq/year in fine dust formation potential. It is estimated to cause approximately 270,000 years of reduction in overall human life and 230 species years of species loss (mainly in terrestrial ecosystems). Different sensitivities are carried out to understand the impact of some key influencing parameters (effect of ore quality and coal quality, effect of imports of ore and coal). Some development scenarios, such as increasing coal washery capacity, shifting land transport from road to rail, increasing waste-heat recovery penetration, effect of stricter regulations, etc. are discussed, along with pathways for fuel-switching from coal to natural gas, and then from natural gas to hydrogen. === Järnsvamp producerat genom direktreduktion (Direct-Reduced Iron; DRI) innefattar användning av naturgas eller kol för reduktion av järnmalm till järn genom karboterma reaktioner vid en temperatur under dess smältpunkt, vilket eliminerar behovet av en masugn. Ca 25% av järnproduktionen i Indien sker genom direkt reduktion. Energin kommer i 73% av fallen från kol, vilket gör processen är väldigt kolberoende. I sin tur bidrar detta till en betydande energianvändning och stora koldioxidutsläpp. Låg kvalité på inhemska resurser (framförallt kol) kräver import av en stor del av processråvarorna. För att förstå den övergripande effekten av försörjningskedjan av DRI- eller svampjärnproduktionen genomfördes en livscykelbedömning i fyra steg - gruvdrift, transport, anrikning (dvs tillverkning av malmpellets och koltvätt) och DRI-produktion. Cirka 315 kolbaserade DRI-produktionsanläggningar kartlades med GIS för att identifiera kluster av produktionsanläggningar i större järnproducerande regioner. Vägt genomsnittligt specifikt energianvändning och utsläpp beräknades för sju sådana kluster (med total klusterkapacitet) baserat på regionala råvarukvaliteter och transportavstånd från olika gruvor, hamnar och förädlingsanläggningar. Resultaten indikerar en total specifik energiförbrukning på 27,24 GJ/ton DRI med ett utsläpp på 2,8 tCO2eq, 2,6 kg NOx, 1,8 kg SOx och 1,4 kg PM2,5 per ton DRI. De specifika energi- och utsläppsvärdena användes för att beräkna de totala årliga utsläppen genom att multiplicera med DRI-produktionsmängden för 2019, vilken motsvarade 27,8 miljoner ton. Den årliga mitt- och slutpunktseffekten enligt ReCiPe 2016 (landsmässiga faktorer där så är tillämpliga) beräknades sedan. DRI-industrin har en global uppvärmningspotential motsvarande 77,31 miljoner tCO2eq/år, 59,02 tusen tSO2eq/år i försurningspotential och 287,2 tusen tPM2,5eq/år i potential för bildning av fint damm. Detta beräknas förkorta livslängden hos människor världen över med total cirka 270 000 år och 230 år av artförlust (främst i markbundna ekosystem). En känslighetsanalys utfördes för att förstå effekterna av viktiga påverkande parametrar (effekt av malmkvalitet och kolkvalitet, effekt av import av malm och kol). Vissa utvecklingsscenarier, såsom ökad koltvättkapacitet, skifte i transport från väg till järnväg, ökad penetration av spillvärmeåtervinning, effekten av strängare föreskrifter etcetera diskuterades tillsammans med tillvägagångssätt för bränsleomkoppling från kol till naturgas och sedan från naturgas till väte.
|
|---|
