| Summary: | Cuba’s government has set a goal to generate 24 percent of the country’s electricity from renewable sources by 2030. The country’s many sugar mills have been identified as key contributors to reach this goal as their cogeneration units have the potential to significantly increase Cuba’s electricity production from biomass by upgrading them to bioelectric plants. This study evaluates the feasibility of upgrading the cogeneration unit of George Washington sugar mill in the province of Villa Clara, Cuba. An energy balance of the proposed upgraded scheme is done to deduce its feasibility from an energy perspective. To deduce the project’s feasibility from a financial standpoint its net present value (NPV), internal rate of return (IRR), discounted payback period (DPP) and levelized cost of energy (LCOE) are calculated. The spared CO2 emissions by integrating more biopower in the Cuban electricity system are calculated from the avoided burning of diesel for electricity production. The impact on Cuba’s energy independence is quantified by calculating the avoided diesel imports. The NPV of the proposed scheme is 64.9 MUSD, the IRR is 25.6 percent which is significantly higher than the set discount rate of 6.5 percent, the DPP is 5.3 years and the LCOE is 0.0533 USD/kWh which is lower than the maximum LCOE set by AZCUBA to 0.14 USD/kWh. The avoided CO2 emissions and imported diesel are estimated to be 110,173 tonnes CO2 and 36,724 tonnes diesel each year, respectively. These indicators suggest that the upgrade of George Washington’s cogeneration unit is feasible. === Kubas regering har satt som mål att generera 24 procent av landets elektricitet från förnyelsebara källor till år 2030. Landets många sockerbruk har identifierats som nyckelaktörer för att nå detta mål då sockerbrukens kraftvärmeenhet har potential att öka Kubas elproduktion från biomassa genom att uppgradera dem till bioelektriska kraftverk. Denna studie utvärderar möjligheten att uppgradera kraftvärmeenheten på sockerbruket George Washington i provinsen Villa Clara, Kuba. Först görs en energibalans på det föreslagna uppgraderade systemet för att utläsa dess genomförbarhet ur ett energiperspektiv. För att utvärdera projektets genomförbarhet ur ett finansiellt perspektiv beräknas investeringens nettonuvärde (NPV), interna avkastningsgrad (IRR), diskonterade återbetalningstid (DPP) och energiproduktionskostnad (LCOE). De undvikta CO2 utsläppen genom integrering av mer biokraft i det kubanska elsystemet beräknas från den uteblivna förbränningen av diesel för elproduktion i landet. Effekterna på Kubas energioberoende kvantifieras genom att man beräknar den minskade dieselimporten. NPV i det föreslagna uppgraderade systemet är 64,9 MUSD, IRR är 25,6 procent vilket är betydligt högre än den fastställda diskonteringsräntan på 6,5 procent, DPP är 5,3 år och LCOE är 0,0533 USD/kWh vilket är lägre än det maximala LCOE som fastställts av AZCUBA till 0,14 USD/kWh. De uteblivna CO2-utsläppen och minskningen av importerad diesel beräknas uppgå till 110 173 ton CO2 respektive 36 724 ton diesel varje år. Dessa indikatorer tyder på att uppgraderingen av George Washingtons kraftvärmeenhet är genomförbar.
|
|---|
