OPS – ett alternativ i byggandet avidrottshallar i Stockholm Stad?

Med ett stort uttryckt behov av fler idrottshallar i Stockholms stad och begränsade kommunalaresurser har genomförandeformen OPS, Offentlig Privat Samverkan, lyfts fram i politiska diskussionersom ett alternativ för framtida investeringar. Upphandlingsformen är relativt ny och av en liten utbredning...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Huss, Erik, Svensson, David
Format: Others
Language:Swedish
Published: KTH, Fastigheter och byggande 2020
Subjects:
OPS
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-281700
Description
Summary:Med ett stort uttryckt behov av fler idrottshallar i Stockholms stad och begränsade kommunalaresurser har genomförandeformen OPS, Offentlig Privat Samverkan, lyfts fram i politiska diskussionersom ett alternativ för framtida investeringar. Upphandlingsformen är relativt ny och av en liten utbredning i Sverige med det mest omtalade projektet Nya Karolinska Solna. OPS saknar idag en entydig definition men kan förklaras som en vidareutveckling av mer traditionella genomförandeformer. I samverkan med en offentlig part tar den privata aktören ett helhetsansvar i ett infrastrukturprojekt genom planering, byggande, drift och underhåll över en längre tid. Projektetfinansieras även av den privata parten medan det offentliga sedan betalar återkommande ersättningar enligt avtalet som ofta sträcker sig över 20 år, likt en delbetalning. Drivkrafterna för upphandlingsformen består till stor del av en tro om effektivisering genom olika incitament samt möjligheten för det offentliga att initiera projekt trots en avsaknad av budgetmedel. OPS lämpar sig dock inte för alla typer av projekt utan rätt projektförutsättningar krävs för att kunna dra nytta av genomförandeformens fördelar. Detta kandidatexamensarbete genomfördes därav med syftet att undersöka huruvida OPS lämpar sig för nybyggnationer av idrottshallar ämnade för breddidrott i Stockholm. Utifrån den bakomliggande teorin inom ämnesområdet samt verkliga erfarenheter så lämpar sig inte OPS för byggandet av enskilda idrottshallar av en enklare karaktär. Detta då sådana projekt inte uppnår den kapitalvolym och riskfylldhet som är grundläggande faktorer att beakta vid valet av genomförandeform. Investeringar i större anläggningar som exempelvis planeras på ett område medosäkra markförhållanden skulle däremot kunna vara av sådan typ att genomförandeformens nyttor är mer tillämpbara. Det kontinuerliga byggandet av idrottshallar i det befolkningsökande Stockholm skulle även kunna utveckla framtida OPS-förfaranden inom sektorn ifall sådana genomförandebeslut fattas av de styrande politikerna. Vid skrivtiden av detta arbete råder det ingen kommunalpolitisk konsensus gällande OPS-lösningar, vilket kan innebära en risk för OPS-projekt och dess långa avtalsperioder. Upphandlingsformen är ett av många alternativ för den offentliga beställaren och större investeringsbeslut bör analyseras närmare i en förstudie. I de fall där OPS är ett alternativ kan olika genomförandeformer jämföras genom en Value For Money-analys för att bedöma vilken typ av upphandling som är mest lönsam. Detta för att nyttja samhällets resurser effektivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. === This Bachelor thesis was produced in the purpose to discover wether a Public Private Partnership, in Sweden named as OPS – Offentlig Privat Samverkan, is suitable for projects regarding indoor sportfacilities destined for the common sports in Stockholm. Due to the great need of these sport facilitiesin the municipality and with limited governmental resources, OPS has surfaced as a potentional solution to approach this problem. This type of public procurement has, by the time writing, not been conducted in Sweden to a great extent with the most debated example being the hospital Nya Karolinska i Solna. The procurement OPS lacks a standardized definition but can be explained as a development of the more traditional types of public procurements. Instead of just building or maintaining the asset the private part takes an overall responsibility for the public investment through planning, construction,operation and mantainance as well as the initial financing. The public client then makes paymentsover the contract term and compensating the private finance company for their investment andother costs. The potential benefits regarding OPS is mainly in the belief of an increased efficiency that can be profitable but also the possibility for the public sector to initiate projects despite a lack ofbudgetary resources. However, OPS is not suitable for every type of infrastructure project. The right project characteristics are required to be able to benefit from the procurement, such as a larger need of resources and higher risk. Based on the underlying theory and experiences, OPS is not suitable for the construction of indoorsports facilities of a simpler character. Such projects do not achieve the volume of capital and riskiness that are fundamental factors to consider when choosing the type of procurement. Investments in larger facilities that are, for instance, planned in an area with uncertain soil conditions would on the other hand, be of such a type that the benefits with the method are more applicable.The continuous construction of sport facilities in Stockholm with its steadily increase of inhabitantscould also develop future models in the field of OPS. This type of development would of course onlybe made possible by decisions from the governing politicians. At the time of writing this bachelor thesis, there is no municipal consensus regarding OPS as a solution, which may entail a risk with OPSprojectsand their long contract periods. The procurement form is one of many alternatives for the public part and major investment decisions should be analyzed in a more detailed pilot study. In cases where OPS is an option, different forms ofimplementation can be compared through a Value For Money analysis to asses which type ofprocurement is most profitable. This is to make sure that society’s resources are used efficiently froma socioeconomic perspective.