| Summary: | Klimatkompensation är en relativt nyutvecklad mekanism och har till viss del standardiserats efter Kyotoprotokollet. Rapporten syftar till att kartlägga mekanismens applika- tioner, bakgrund, certifikat och program genom en komparativ litteraturstudie. Svenska företag som Tricorona och ZeroMission har utvecklat en verksamhet centrerad i meka- nismen. Aktörerna har en uppenbar positiv syn på klimatkompensation men åsikten är dock inte universal. Miljörörelser som GreenPeace och Jordens vänner är kritiska till mekanismen, specifikt skogsprojekt som enligt organisationerna saknar permanens. Vidare menar de att endast Gold Standard projekt anses legitima, WWF delar åsikten men menar att vissa skogsprojekt är legitima. Naturskyddsföreningen har en liknande upp- fattning, organisationen menar att mekanismen även kan ge en ekonomisk uppfattning av utsläpp. Miljörörelsen har en kollektiv uppfattning om att klimatkompensation bör tolkas som en sista utväg efter interna reformer genomförts. Vidare har Arla, MAX och IKEA analyserats med avseende på deras hållbarhetsstrategier. Företagen är starkt förankrade till hållbarhet genom en omfattande marknadsföring. Det konstateras att Arla och MAX klimatkompenserar primärt genom skogsprojekt. Bå- da företagen redovisar klimatneutrala produkter vilket åstadkommits genom omfattan- de applikation av mekanismen genom ZeroMission. Till skillnad från Arla och MAX klimatkompenserar IKEA genom internt producerade skogsprojekt samt vattenrening. Företaget redovisar skepsis mot skogsprojektens permanens och vill därför undersöka framtida alternativ såsom energiutveckling. Samtliga företag har ambitioner att bli klimatneutrala inom en snar framtid. Rapporten jämför även Project Drawdowns lista över åtgärder för att nå 1,5-gradersmålet med de relaterade projekten. Vidare utförs en komparativ analys mellan företagens ut- släpp relaterad till Sveriges. Det visar sig att projekten som redogörs för rapporten är prioriterade på ett adekvat sätt jämfört med Project Drawdowns lista. Det konstateras att en bred projektportfölj som är prioriterad enligt samma lista är önsk- värd för effektiv klimatkompensation. Mekanismen kan möjliggöra en mjukare reform till ett hållbarare samhälle, men innebär samtidigt rebound effekter och försummande av nödvändiga och svåra förändringar. Därav måste klimatkompensationens alla perspektiv beaktas för att skapa en legitim hållbarhetsstrategi. === Carbon offsetting is a relatively new developed mechanism that has, to some extent, been standardised since the Kyoto Protocol. This report aims to show the mechanisms appli- cations, background, certificates and programs, through a comparative literature study. Swedish companies as Tricorona and ZeroMission have developed a business model based on the mechanism. The companies share a positive view on carbon offsetting , however, it is not universal. Enviromentalists as GreenPeace and Friends of Earth are critical to the mechanism, specifically to projects related to forestry, which according to the enviromentalists lack permanence. Furthermore, the enviromentalists declare the Gold Standard certificate as the only legitimate option. WWF share some of the ideas, yet still think some forestry projects are legitimate. The Swedish organization Natur- skyddsföreningen have a similiar opinion, also, they belive that the mechanism can pro- vide an economic view of emissions. The environmentalists have a collective view that climate compensation should be interpreted as a last resort after internal reforms have been implemented. Furthermore the Swedish companies Arla, MAX and IKEA has been analyzed based on their sustainable strategies. The companies are firmly rooted in sustainability due to extensive marketing. It is found that Arla and MAX carbon offset primarily through forestry projects. Both companies offer climate-neutral products, which have been ac- hieved through extensive application of the mechanism through ZeroMission. In con- trast to Arla and MAX, IKEA carbon offsets through internally developed forestry- and watercleaning-projects. The company declares skepticism towards the permanence of the forestry projects. All companies have ambitions to become climate-neutral in the near future. The report also compares Project Drawdown’s list of measures to reach the 1.5-degree goal with the related projects. Furthermore, a comparative analysis is carried out between the companies’ emissions related to the Swedish. It turns out that the projects presented in the report are adequately prioritized compared to Project Drawdowns’ list. It is stated that a broad project portfolio which is prioritized accordingly is desirable for efficient carbon offsetting. The mechanism may allow a smoother reform to a sustai- nable society, but at the same time involve rebound effects and neglecting necessary and difficult actions. Therefore, all of the perspectives related to carbon offsetting must be taken into consideration in order to create a legitimate sustainable strategy.
|
|---|
