Green Kaizen : En kvalitativ studie om framgångsfaktorer för kontinuerliga förbättringar av avfall med hjälp av Green Performance Map (GPM) på AstraZeneca

• Main Authors: Kannel, Kristian, Forsberg, Christoffer
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: KTH, Hållbar produktionsutveckling (ML) 2020
• Subjects: Engineering and Technology; Teknik och teknologier
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-276766

Efterfrågan på hållbarhet ökar i samhället, och även genom organ som FN presenteras ambitiösa mål angående utsläppsnivåer. Dessa faktorer ligger till grund för det ökade behovet av miljörelaterade förbättringar, särskilt på miljöfarliga anläggningar inom den tillverkande industrin. Denna studie har som mål att utreda vad andra, liknande, företag till det valda, AstraZeneca, kan fokusera på för att även dem förbättra sin miljöprofil med hjälp av GPM-verktyget. Studien identifierade detta företag med goda arbetsmetoder samt erfarenheter kring GPM-verktyget, som ligger till grund för många av dess miljörelaterade förbättringar. Verktyget innefattar ”5+1” steg. Dessa steg innefattar förberedelse, kartläggning, prioritering, handlingsplan, genomföra åtgärder och utvärdering. Verktyget skapar ett kontinuerligt miljörelaterat förbättringsarbete som åtgärdar miljöaspekter från en GPM-karta. Den valda forskningsmetoden var fallstudie, vilket är relevant eftersom vi söker en djupare förståelse för miljöarbetet på AstraZeneca, där det finns mycket erfarenhet att analysera. Fallstudien genomfördes i praktiken med studiebesök och intervjuer där ett semi-strukturerat protokoll följdes för att sedan kunna göra en tematisk analys av respondenternas resonemang. En litteraturstudie gjordes med avsikt att ta reda på framgångsfaktorer för kontinuerligt förbättringsarbete i allmänhet, och detta gjordes med anledning av ett jämförande med de GPM-relaterade miljöförbättringar som genomförts på AstraZeneca och vilka framgångsfaktorerna för GPM-verktyget är. Det denna studie uppnådde i slutsatsen var att det krävs ett standardiserat arbete kring miljörelaterade förbättringar och GPM, att det måste in i den dagliga verksamheten och det innebär att regelbundna ageranden sker inom verksamheten. Vidare krävs det att utrymme i tiden görs för förbättringar och göra vad som krävs för att undvika resurskonflikter, eftersom detta kan leda till att en förbättring avbryts. Det krävs även att det utses ansvariga experter inom området och att personal och ledning är motiverade och engagerade i detta arbete genom att jobba mot samma mål. Detta görs genom att personalen jobbar enligt Lean-principen vilket innebär att som medarbetare har en person två jobb, dels att denne gör sitt jobb, men även bidrar med förbättringar. Det krävs även kunskapsbyggande och att personal kan se sin station med ett par nya glasögon och tidigare erfarenhet, samt att kommunikationsvägar för att kunna rapportera om förbättringar finns lättillgängligt då en person upptäckt potential till förbättring. === The demand for sustainability in society is increasing, and bodies such as the UN is presenting ambitious goals regarding rates of emissions. These factors set the foundation for the increasing need for environmentally related improvements, especially within environmentally hazardous manufacturing plants. This study searches to investigate what other, similar, companies to AstraZeneca can focus, and put emphasis, on for them to also improve their environmental profile and approach sustainable development with the help of the GPM-tool. The study chose this company because of the good work methods and experiences with the GPM-tool. The GPM-tool holds “5+1” steps. These contain preparation, mapping of environmental aspects, prioritisation, making of an action plan, execute actions and evaluation. The tool creates a continuous environmental improvement work that solves environmental aspects from a GPM map. The chosen research method is case study, which is relevant since we seek to build a deeper understanding for the environmental work at AstraZeneca, where they have previous experiences working with the GPM-tool. The case study was performed using study visits and interviews with a semi structured protocol in order to conduct a thematic analysis of the responses. A literature study was performed to understand success factors for continuous improvement in general. This was done in order to compare the success factors to the factors mentioned important at AstraZeneca with regards to the GPM-related improvements. This study achieved the conclusion that a standardised work around environmental improvements and the GPM-tool is needed. Furthermore, conclusions was made that the day to day practice need to include environmental work, and that there is continuous action within the organisation with regards to this. Similar companies that seeks to implement the GPM-tool also need to make room in time for improvements and do what is necessary in order to avoid resource problems, which can lead to an improvement implementation dying. Experts responsible need to exist within the area, and also that staff and management is motivated and committed to the work of environmentally related improvements and that they are working towards the same goal. This is achieved by having personnel working according to the Lean-principle, which says that all staff has two tasks, where one is doing your job and the other, contributing to the improvements. Knowledge building is also key, meaning that personnel can see their work station and past experiences through a “new set of glasses”, meaning the seeking out of environmental improvements. Finally, it is vital that communication channels are easily accessible in order for workers to report suggestions for improvements when the worker finds potential for improvement.