| Summary: | Public bus services play a pivotal role in urban public transport systems, they represent the flexible fragment of the mass transit chain in Stockholm county. It extends the high-capacity rail services reach by creating local connections to rail stations, by creating connections between local centres and by creating direct connections during peak hours to relieve the rail system. As Stockholm continues to grow, there is an increased demand on bus services and its facilities which has created challenges in providing suitably dimensioned bus terminals. Even though public transport operators have been using computerised solutions to optimise their operational schedule for vehicles and employees, the increased intensity of public bus services has resulted in an increased demand for layover parking capacity in bus terminals. Several bus terminals in the Stockholm region are reaching their maximum capacity. Layover parking capacity issues are indirectly causing bus service delays and municipalities have strong interests in minimising the land use of bus terminals since they occupy attractive land near other public transport services such as underground and over-ground train services. The layover parking capacity issue leads to increasing operational cost, increasing environmentally unsound deadheading, and decreasing service resilience against service abnormalities. The Public Transport Administration (Trafikförvaltningen) of the Region Stockholm recognises the need to have efficient land use for terminals. One of the most important aspects of a bus terminal’s land use is dimensioning the bus layover parking facility. The proper design and the sufficient dimensioning of a bus layover parking facility is an essential need for operators’ traffic planners to optimise their vehicle and crew schedules in order to provide a reliable, punctual, efficient and environmentally friendly service with minimal operationally inefficient deadheading between terminals. In this master’s thesis, a study was carried out on bus terminals in Stockholm county. The study included literature review, field studies and a survey targeting public bus operators. The aim of the study was to create a model that estimates the optimum bus layover parking capacity at early planning stages for efficient bus operations in different bus terminals in Stockholm county. The resulting model was derived by means of regression analysis from a sample of bus terminals identified according to the findings of the survey. The study found several bus service and bus terminal attributes that act as predictors for the optimum layover parking capacity, such as service frequency in the terminal and trip durations. In addition to what the guidelines of Transit Capacity and Quality of Service Manual 2013 suggest, this study considered the effect of scheduled connections between buses and the commuter trains, without the need of providing detailed information of the schedules of bus services. === Busstrafiken spelar en viktig roll i dagens kollektivtrafiksystem och i Stockholm utgör busstrafiken den flexibla delen av kollektivtrafikutbudet. Busstrafiken utökar de kapacitetsstarka spårbundna färdmedlens täckningsområde genom att erbjuda kundnära anslutningstrafik till och från spårtrafiksstationer, skapar förbindelser mellan lokala centrum och avlastar spårtrafiken genom att skapa direkta förbindelser under rusningstid. Efterfrågan på busstrafik och dess infrastruktur ökar i den alltjämt växande stockholmsregionen och detta skapar utmaningar i att tillhandahålla välanpassad bussterminalkapacitet. Busstrafikutövarna använder datoriserade trafik-optimeringsverktyg för att optimera nyttjandet av fordon och personal men behovet av bussuppställningsplatser ökar alltjämt med ett växande busstrafikutbud. Nyttjandet i flera bussterminaler i stockholmsregionen närmar sig sin maxkapacitet. Bussuppställningsplatsbrist leder indirekt till förseningar och kommuner har starka incitament för att minimera bussterminalernas storlek, detta då de ofta upptar värdefull mark i spårtrafiknära lägen. Brist på bussuppställningsplatskapacitet leder till höjda operativa kostnader, fler miljöskadliga tomkörningar och försämrad motståndskraft mot trafikproduktionsavvikelser. Trafikförvaltningen i Region Stockholm är av åsikten att bussterminalers mark-användning måste vara effektiv och en av de viktigaste aspekterna av bussterminalers markanspråk är ytan för bussuppställning. Välutformade bussterminaler med adekvat bussuppställningsplatskapacitet är däremot ett krav för att trafikutövarna ska kunna köra pålitlig, punktlig, effektiv busstrafik med lägsta miljöpåverkan och med minimalt antal tomkörningar som inte är motiverade för att höja trafikproduktions-effektiviteten. I denna masteruppsats redogörs för en studie som gjordes av bussterminalerna i Stockholms län. I studien ingick litteraturanalys, fältstudier och en enkät-undersökning. Målet med studien var att skapa en modell för skattning av bussuppställningsplatskapacitetsoptimum som kan användas tidigt i planerings-arbetet för ny- eller ombyggnation av bussterminaler i Stockholms län. Med hjälp av regressionsanalys utvecklades en modell utifrån resultatet från enkätundersökningen och studien fann flera busstrafikerings- och bussterminal-attribut som tjänar som förklaringsvariabler för bussuppställningsplatskapacitets-optimum, såsom turtäthet och körtider. I tillägg till riktlinjerna som föreslås av Transit Capacity and Quality of Service Manual 2013 tar denna studie även hänsyn till frekvensen hos tidspassade anslutningar mot annan kollektivtrafik men utan att kräva detaljerad tidtabellsinformation.
|
|---|
