| Summary: | In this thesis, a non-relativistic model of tetraquark in a diquark-antidiquark configuration is investigated. Using a variation of the Cornell potential, the Schrödinger equation is solved numerically, and the four-body problem of the tetraquark is separated into to three two-body problems. The splitting structure is accounted for by a spin-spin interaction term. Several numerical fits are made to different types of meson data to obtain the free parameters of the model, and subsequently, the masses of diquarks and tetraquarks with different constituents are determined. An introduction to the subject of exotic hadrons is presented as well as an overview of the experimental progress concerning tetraquarks. The results obtained in this thesis are then discussed by comparison with other relativistic models and experimental results. === I detta arbete undersöks en icke-relativistisk modell av tetrakvarkar i en dikvark-antidikvark- konfiguration. Genom att använda en variation av Cornellpotentialen löstes Schrödingerekvationen numeriskt och det fyrkroppsproblem som tetrakvarkar utgör delades upp i tre tvåkroppsproblem. Modellen tar även hänsyn till systemets spinn-spinn-koppling. Flera numeriska anpassningar gjordes för olika typer av mesondata för att bestämma de fria parametrarna i modellen. Därefter bestämdes massorna av dikvarkar och tetrakvarkar med olika sammansättningar av deras beståndsdelar. En introduktion till exotiska hadroner presenteras samt en översikt av de experimentella framstegen gällande tetrakvarkar. Resultaten diskuteras och jämförs med andra relativistiska modeller och experimentella resultat.
|
|---|
