Gymnasielärares syn på matematisk problemlösning och läroböckers presentationer av problemlösning

Under våra VFU-perioder på gymnasiet har vi observerat att olika matematiklärare arbetar på olika sätt när det kommer till problemlösning inom matematikundervisningen. Detta kan bero på lärarens eget förhållningssätt till den matematiska problemlösningen och vilken lärobok läraren använder sig av i...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Saleem, Mohammad, Ye, Julia
Format: Others
Language:Swedish
Published: KTH, Lärande 2019
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-257955
Description
Summary:Under våra VFU-perioder på gymnasiet har vi observerat att olika matematiklärare arbetar på olika sätt när det kommer till problemlösning inom matematikundervisningen. Detta kan bero på lärarens eget förhållningssätt till den matematiska problemlösningen och vilken lärobok läraren använder sig av i sin undervisning.Syftet med detta arbete är att synliggöra och jämföra lärares och läroböckers synsätt på problemlösning inom matematikämnet.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom vilken vi skickade en e-enkät till tre gymnasielärare där de uppmanades att svara på frågor gällande deras tankar och förhållningssätt till problemlösning inom matematik på gymnasiet. Vidare undersöktes även läroböckerna för att se hur dessa hanterar problemlösning. Analysresultaten visar att samtliga tre lärare väljer att undervisa enligt läroboken och när det gäller problemlösning så tar lärare upp andra källor som komplement när innehållet i läroboken inte räcker till. Själva synsättet gällande hur problemlösning ska undervisas skiljde sig mellan lärarna och läroböckernas innehåll.Efter en genomgång av läroböckernas innehåll visade det sig att läroböckerna följer en sekvens från enklare till svårare uppgifter. Uppgifterna är ofta uppdelade i två till tre svårighetsnivåer. Vi fann att en stor del av uppgifterna i läroböckerna var procedurbaserade eller berörde utveckling av andra förmågor än just problemlösning, endast 5-10% av uppgifterna var problemlösningsorienterade.Däremot så bestod de svar vi fick från lärarna av att eleverna fick strategier om hur de ska angripa problem. Lärarna anser att tiden problemlösningen tar i anspråk är det största hindret. Även språkförbistring tas upp som en hindrande faktor.I vår undersökning tillämpar lärare problemlösning och använder sig av andra kanaler exempelvis sociala medier och kollegiala diskussioner och anammar kreativare metoder. === During our VFU periods in upper secondary school, we have observed that different mathematics teachers work in different ways when it comes to problem solving. This may be due to the teacher's approach to the mathematical problem solving and which textbook the teacher chooses to use in his or her teaching.The purpose of this study is to address the various factors that make the teacher work with problem solving in a certain way, examine what teaching aids the teacher is using and why the teacher chooses to use a particular teaching material.We did a qualitative study where we sent out a digital questionnaire to three high school teachers where they had to answer questions regarding their thoughts and approaches to problem solving in mathematics in high school. Furthermore, literature (mathematical textbooks) were examined to see how these handle the issues we asked teachers: we studied the textbooks’ view of mathematical problem solving and compared it to the mathematical teachers’ perspective on problem solving.After a thorough analysis with discussion and investigation, we have in this study been able to draw the following conclusions: the majority of teachers choose to teach through a mathematical textbook, following a solution procedure.