Hur urban täthet och rymlighet hanteras i Hagastaden

• Main Author: Gustafson, Daniel
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: KTH, Urbana och regionala studier 2019
• Subjects: floor space index; FSI; Hagastaden; täthet; rymlighet; exploateringstal; offentlig friyta; friyteanalys; Other Social Sciences not elsewhere specified; Övrig annan samhällsvetenskap
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-254592

Urban täthet är ett ideal som präglar dagens stadsplanering. Det framgår från styrdokument och andra handlingar samt de förtätningsprojekt, t.ex. Hagastaden i Stockholm, som är ett resultat av dessa. Denna uppsats syftar till att söka förståelse för hur urban täthet och rymlighet balanseras i just Hagastaden, samt hur Hagastaden liknar respektive skiljer sig från andra bebyggelseområden i detta avseende. En täthetsjämförelse utförs mellan Hagastaden och Norra Djurgårdsstaden, ett annat förtätningsprojekt i Stockholm, dels på områdesnivå och dels på kvartersnivå. På områdesnivå beräknas exploateringstal över ett helt detaljplaneområde. I Hagastaden väljs planområde DP1 och i Norra Djurgårdsstaden planområde etapp Västra. På kvartersnivå beräknas nettoexploateringstal, markutnyttjande (andel bebyggd mark) och rymlighetstal, enligt definitioner angivna av Rådberg et al (1996), för ett kvarter i respektive område. I Hagastaden väljs kvarter Cellen och i Norra Djurgårdsstaden kvarter Töfsingdalen. Dessa kvarter jämförs även med de huvudgrupper av svenska stadstyper som beskrivs av Rådberg et al. Hagastadens offentliga friytor, dvs park- och torgytor, analyseras utifrån riktlinjer från styrdokumentet Grönare Stockholm samt den s.k. Alviksmodellen. Resultatet av täthetsjämförelsen visar vidare att Hagastaden är avsevärt tätare än både Norra Djurgårdsstaden och huvudgrupperna av svenska stadstyper. Planområde DP1 i Hagastaden har ett områdesvist exploateringstal på 2,54, jämfört med 1,65 för etapp Västra i Norra Djurgårdsstaden. Vidare har kvarter Cellen i Hagastaden ett nettoexploateringstal på 4,20, jämfört med 2,57 för kvarter Töfsingdalen i Norra Djurgårdsstaden. Båda kvarter överstiger alla huvudgrupper av svenska stadstyper med avseende på nettoexploateringstal, men liknar mest huvudgruppen Storstadsmässiga kvarter. Skillnaden i nettoexploateringstal verkar därmed bero på skillnaden i hushöjd, där kvarter Cellen har en genomsnittlig hushöjd på 11,1 våningar och kvarter Töfsingdalen 7,1 våningar. Planområde DP1 i Hagastaden med 16,7 % offentlig friyta Alviksmodellens riktlinje på minst 15 % offentlig friyta. Planområdet uppnår dock inte riktlinjen på minst 10 m2 offentlig friyta per boende med en offentlig friytetillgång på endast 6 m2 per boende. Vidare möts riktlinjerna för en god park- och naturtillgång endast delvis.   === Urban density is an ideal that characterizes today's urban planning in Sweden. This is evident from various general planning documents as well as the densification projects, e.g. Hagastaden in Stockholm, which are a result of these. This paper aims to find an understanding of how urban density and spaciousness are balanced in Hagastaden, and how Hagastaden resembles or differs from other development areas in this respect. Hagastaden and Norra Djurgårdsstaden, another densification project in Stockholm, are compared with respect to density, partly at an area level and partly at a block level. As for the area level, the floor space index (FSI) is calculated for an entire detailed development plan area. In Hagastaden’s plan area DP1 and in Norra Djurgårdsstaden plan area etapp Västra. As for the block level, the floor space index (Swedish: nettoexploateringstal), land use (Swedish: andel bebyggd mark) and spaciousness index (Swedish: rymlighetstal) are calculated, as defined by Rådberg et al (1996), for one block in each area. The block Cellen is chosen in Hagastaden and in Norra Djurgårdsstaden the block Töfsingdalen. These blocks are also compared with the main groups of Swedish city types as described by Rådberg et al. Hagastaden's public open spaces, i.e. park and square areas, are analyzed based on guidelines from the document Grönare Stockholm and the so called Alviksmodellen. The result of the density comparison shows that Hagastaden is considerably denser than both Norra Djurgårdsstaden and the main groups of Swedish city types. DP1 in Hagastaden has an area-wide floor space index of 2.54, compared to 1.65 for etapp Västra in Norra Djurgårdsstaden. Furthermore, the housing block Cellen in Hagastaden has a floor space index of 4.20, compared to 2.57 for Töfsingdalen in Norra Djurgårdsstaden. Both blocks exceed all main groups of Swedish city types with respect to floor space index, but most closely resemble the main group Big city blocks (Swedish: Storstadsmässiga kvarter). The difference in floor space index seems to be mainly due to the difference in number of floors, where the block Cellen has an average number of 11.1 floors and the block Töfsingdalen 7.1 floors. DP1 in Hagastaden, with a 16.7 % share of public open space, achieves the Alviksmodellen guideline of at least 15% public open space. However, it does not achieve the guideline of at least 10 m2 of public open space per resident with only 6 m2 per resident. Furthermore, the guidelines for good access to park and nature are only partly met.