| Summary: | Providing a nation’s citizens with timely and effective police services is a complex task, particularly in rural areas where limited resources must be allocated across vast, sparsely populated areas—to date, little research has sought to understand this process. The aim of this thesis is to assess the accessibility of police services in Sweden. Central place theory (CPT) serves as a theoretical framework for understanding how police services are spatially arranged. Differences in accessibility are evaluated with respect to two low-mobility groups—older adults, and women. This thesis employs open data provided by the Swedish police, Statistics Sweden (SCB), and Eurostat. Geographic information systems (GIS) are used to perform network analyses by which drive-times to police stations are calculated. Group differences in accessibility are examined by comparing average drive-times between areas where standardized population ratios (SPR) reveal differences in group representation. Results show that the spatial structure of police services resembles CPT’s prediction in that important services are widely distributed, whereas specialized services are found in more central cities. However, the observations do not perfectly adhere to the theoretical structure, implying that factors exogenous to CPT have some role in determining service point locations. Regarding accessibility, older adults tend to be overrepresented in areas far from police stations, suggesting lower levels of access to the services they offer. Sex was not found to be a significant factor influencing access, except in that men tend to be overrepresented in remote parts of northern Sweden. === Att tillhandahålla effektiva och lägliga polistjänster är en komplex uppgift för ett lands medborgare, särskilt på landsbygden där begränsade resurser måste tilldelas över omfattande och glesbefolkade områden— hittills har lite forskning eftersträvat att förstå denna process. Målet av denna avhandling är att bedöma den rumsliga strukturen och tillgängligheten av polistjänster i Sverige. Teorin känd som "Central place theory (CPT)" fungerar som en teoretisk ram för att förstå hur polistjänster är rumsligt anordnade. Skillnader i tillgänglighet bedöms med avseende på två grupper med låg rörlighet- äldre vuxna och kvinnor. Denna avhandling använder öppna data tillhandahållna av svensk polis, Statistiska Centralbyrån (SCB), och Eurostat. Geografiska informationssystem (GIS) används för att utföra nätverksanalyser genom vilka körtider till polisstationer beräknas. Gruppskillnader i tillgänglighet utvärderas genom att jämföra genomsnittliga körtider mellan områden där standardiserade befolkningsförhållanden, eller "standardized population ratios", (SPR), avslöjar skillnader i grupprepresentation. Resultat visar att den rumsliga strukturen av polistjänster liknar CPTs förutsägelse att viktiga tjänster är allmänt fördelade, medan specialiserade tjänster kan hittas i mer centrala städer. Däremot håller inte observationerna helt fast vid den teoretiska strukturen, vilket innebär att faktorer som är exogena till CPT har en viss roll i att bestämma tjänstlägen. När det gäller tillgänglighet, brukar äldre vuxna vara överrepresenterade i områden långt från polisstationer, vilket tyder på lägre nivåer av tillgänglighet till tjänsterna de erbjuder. Kön befanns inte vara en betydande faktor som påverkar tillgänglighet, förutom att män tenderar att vara överrepresenterade i avlägsna norra områden.
|
|---|
