Summary: | Frågor kopplade till ekologisk hållbarhet i företagssammanhang (både i forskning och inom företagsvärlden) har historiskt inte haft speciellt mycket gemensamt med forskning om ekosystem och miljöprocesser. Styrning av affärsverksamhet för att uppnå ekologisk hållbarhet är typiskt fokuserad på linjära företags eller industri-specifika miljöproblem. Forskningen om ekosystem och miljöprocesser har antagit ett holistiskt perspektiv på miljöproblemen vilket erkänner icke-linjära karaktärsdrag i ekosystemens svar på mänsklighetens avtryck i form av miljöförstörande aktiviteter. Denna studie försöker bringa dessa två skilda tillvägagångsätt tillsammans genom att applicera ett holistiskt perspektiv på ekologisk hållbarhet i företagssammanhang. Detta testas genom att undersöka om hur den konceptuella modellen ’planetära gränser’ kan användas i företag för att stödja företagens arbete med ekologisk hållbarhet. Genom tre analytiska och åtta relaterade empiriska frågeställningar söker denna studie svaret på frågan ifall ramverket ’planetära gränser’ är ett lämpligt verktyg för att förbättra företags prestationer inom ekologisk hållbarhet. En fallstudie på företaget ’Sandvik Materials Technology’ som inkluderar intervjuer med nyckelpersoner och en analys av deras verksamhet och processer utifrån perspektivet ’planetära gränser’, samt en strukturerad litteraturstudie har genomförts för att svara på verktygets lämplighet för applicering i företagsverksamhet. Från litteraturstudien konstateras att föreslagna metoder för implementering på andra nivåer än den globala typiskt inkluderar en kombination av ramverket ’planetära gränser’ med ett annat verktyg. Totalt fann litteraturstudien nio föreslagna kombinationer varav tre var testade i fallstudieformat på regional och nationell nivå. Sex kombinationer inkluderar metoder för att skala ner planetära gränser till andra nivåer än den globala. Implementering av ramverket i företagssammanhang kan enligt den studerade litteraturen assistera företag i deras prestationer inom ekologisk hållbarhet genom att användas för prioritering bland miljöproblem. Vidare har ramverket beskrivits som ett starkt utvärderingsverktyg för externa intressenter. Intervjuerna visade en skepticism mot verktygets möjligheter att förbättra Sandvik Materials Technologys prestationer på (ekologisk) hållbarhetsområdet. Intervjupersonerna tyckte förvisso att det var viktigt att luta sig mot vetenskapen för att ta fram miljömål, men inte bara. Miljömål på företag måste också ta hänsyn till kostnadseffektivitet och/eller affärsmöjligheter. Sandvik Materials Technology´s verksamhet och processer lämpar sig dock väl för en analys utifrån perspektivet ’planetära gränser’ då kopplingar kunde fastställas för alla gränser. Jämfört med företagets nuvarande miljö och klimatstrategi visade analysen utifrån ’planetära gränser’ på några fler möjliga fokusområden (t.ex. biologisk mångfald och påverkan på biokemiska flöden) medans andra förblev desamma (klimatförändringar och vattenanvändning). Det nuvarande huvudfokusområdet, resursanvändning inkluderas dock inte på ngt annat sätt än möjligtvis indirekt. En fullskalig kvantitativ implementering av ramverket ’planetära gränser’ kräver på grund av avsaknaden av robusta metoder starkt engagemang där det ska genomföras. Detta engagemang bedöms saknas på Sandvik Materials Technology, därför konstateras att verktyget ensamt idag inte är moget för implementering på detta företag. === The question investigated in this study is whether the framework ‘planetary boundaries’ can be a suitable tool for improving sustainability performance at companies or not. It does so by investigating three analytical and eight related empirical questions. The methods in this study include; a structural literature review, qualitative interviews with key players at the focal company Sandvik Materials Technology and a qualitative analysis of the steel industry and Sandvik Materials Technology’s relationship to planetary boundaries. From the literature study, it was concluded that as for now, methods for applying the planetary boundary framework lack in maturity. It does not follow from this that there is no scientific relevance in developing methods for application, but more research is needed to confirm a methodological framework for application which is suitable for companies. The interviews revealed a skeptical attitude towards the framework´s ability to improve Sandvik Materials Technology´s sustainability performance. To derive environmental targets from science was viewed as a necessity, however environmental targets in companies must take other aspects (e.g. cost-effectiveness and business opportunity) into account as well. The qualitative Planetary Boundaries analysis showed that the activities and processes at Sandvik Materials Technology is well suited for an environmental assessment based on a planetary boundaries perspective. Some focus areas remained the same as in their current environmental strategy (e.g. climate change and fresh water abstraction) but others (biosphere integrity and biochemical flows) appeared as new possible focus areas. Sandvik Materials Technology´s main focus, resource use, were however excluded from an environmental assessment based on a planetary boundaries perspective. Due to the lack of mature methods, an implementation of the framework at a company requires a strong commitment at the company. The researcher concludes that such level of commitment is lacking at Sandvik Materials Technology. Therefore, this study reaches the conclusion that the planetary boundary framework is, at least for now, not alone a suitable tool for improving sustainability performance at the focal company Sandvik Materials Technology.
|