| Summary: | Stadsodling har allt oftare börjat påtalas i städers styrdokument, till exempel Stockholms stad, som en strategi för att främja social och ekologisk stadsutveckling. Familjebostäder, ett av Stockholms allmännyttiga bostadsföretag har vidare fått som verksamhetsdirektiv att arbeta med stadsodling i sin verksamhet. Genom en kvalitativ studie av tre av Familjebostäders bostadsgårdar, där en stadsodling har startats på en av gårdarna, undersöks boendes möjligheter att odla. Detta konkretiseras i hur stadsodling på innergårdar kan skapa sociala mervärden för brukarna och bidra till ekologiska värden på/i gården, som en del av stadens övergripande grönstruktur. Studien undersöker även åtgärdsbehov och utvecklingsmöjligheter för Familjebostäders arbete med planering och förvaltning av sina innegårdar framöver. Underlaget till studien utgörs av en litteraturstudie, fallstudie och intervjuer som en del av fallstudien. Totalt har 33 semistrukturerade intervjuer genomförts med två särskilt sakkunniga inom stadsodling, fyra tjänstepersoner från Familjebostäder och 27 boende, varav fem stycken är brukare av stadsodlingen. Studien visar att hyresgäster kan involveras i odling på sin gård genom att initiativet till odling kommer antingen centralt, organiserat av förvaltaren, eller att initiativet kommer från de boende själva, vilket förutsätter att förvaltaren kan bemöta sådana initiativ. De ekosystemtjänster som odling kan skapa på gårdar, är främst kulturella - men även till viss del stödjande och reglerande ekosystemtjänster. Organisatoriskt sett kan Familjebostäder i sin verksamhet systematisk arbeta med att inkludera boende i frågor som handlar om deras utemiljö i allmänhet och stadsodling i synnerhet, både i ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv. Slutligen bidrar studien till en slutsats och diskussion om hur brukarmedverkan i boendes närmiljö och odling kan bidra till social aktivitet och som en målpunkt på gården. Gårdar som är interaktiva upplevs som trivsamma av sina hyresgäster, leder till möten mellan grannar och främjar ekosystemtjänster och biologisk mångfald i allmänhet. Av de tre studerade gårdarna har gårdens struktur visat på vissa skillnader i de boendes intresse för att odla. === Urban agriculture has begun to be mentioned much more frequently in city policies as a strategy for striving towards socially and ecologically sustainable cities, with the city of Stockholm being one example. Familjebostäder, one of Stockholm’s municipal housing agencies, have furthered this by starting a directive which will implement urban agriculture into their organisation. This study has been conducted through a qualitative assessment of three of Familjebostäder’s innergardens, one of which has already had urban agriculture recently started. The focus of the study is to assess how urban agriculture on such innergardens can spur social values for users and contribute to ecological values for the yard/ shared space as part of the city’s green infrastructure. The study will also explore how Familjebostäder can be more proactive with their implementation of urban agriculture in the organisation, and integrate it with the execution and maintenance of their yards. The execution of the study consists of a literary review and case studies comprising of interviews. In total, there were 33 semi-structured interviews conducted, two of which were carried out with interviewees who have expansive knowledge surrounding urban agriculture, four representatives from Familjebostäder and 27 tenants, five of whom are currently using the garden. What the study shows is that tenants can be involved in urban gardening in their yard, whether the initiative comes from the housing organisation or whether the tenants themselves take their own initiative. The latter requires that the housing organisation can meet and enable initiatives of that kind. Ecosystem services that can be generated, in this context, are mainly cultural ecosystem services but also to some extent supporting and regulating ecosystem services. Seen from an organisational perspective, Familjebostäder can systematically improve how tenants can get involved and engaged with their courtyard and urban agriculture both in the short and long term. To conclude, the outcome of the study forms a discussion about how co-creation of the local outdoor space management and gardening can become a point of interest and a central social activity between neighbours. An interactive outdoor environment creates a space perceived as pleasant by their tenants and of which support ecosystem services and biodiversity in general. The typology of the housing and the three respective courtyards has shown that there is some variance in tenant interest of starting agricultural activities.
|
|---|
