Från medborgaraktivism till konsultstrategi : en kartläggning av konsulters erfarenheter av flexibel urbanism

• Main Author: Elmertoft, Emelie
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: KTH, Urbana och regionala studier 2017
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-200933

Medborgarinitierade stadsförbättringsprojekt är något som fått fäste och som sprids i länder som USA, Storbritannien och Tyskland. Att i en högre grad utveckla städer i samarbete med medborgare blir en allt mer populär metod även bland kommunala myndigheter och privata aktörer. Denna studie syftar till att undersöka erfarenheter av att arbeta med vardagsurbanism, temporär urbanism och taktisk urbanism som konsult främst verksam i Stockholmsområdet. Särskilt fokus ligger på motiv, problematik och potential som är kopplat till arbetet. Studien tar avstamp i de tre koncepten vardagsurbanism, temporär urbanism och taktisk urbanism, vilka valts för att ge insikt i medborgardrivna metoder för att forma och förbättra sin stad. Litteraturorienteringen visar på hur de medborgardrivna initiativen har spirat, men också på hur dessa metoder har tagits i bruk även av myndigheter och privata aktörer. Då det i praktiken har visat sig svårt att åtskilja koncepten har ett samlingsnamn används inom ramen för denna studie; flexibel urbanism. Tolv intervjuer har genomförts; främst med konsulter inom samhällsbyggnadssektorn, men även representanter från den kommunala sektorn. Dessa intervjuer tillsammans med relevant litteratur ligger till grund för studiens inramning och resultat. Resultatet visar på att flexibel urbanism till stor del används för olika typer av dialoger och kommunikation, men även i identitetsskapande syfte, samt som forskning och utvecklingsprojekt. Projekten är idag ofta drivna av personligt engagemang, ett engagemang som ofta även går över gränsen för vad som krävs av yrkespersonen respektive privatpersonen. Idag finns inte fungerande rutiner hos varken beställaren eller utföraren, där kommunen ofta är beställaren. Det leder till att rollfördelningen ofta är otydlig. En viktig utmaning ligger i att utvärdera återkopplingar som ges i samband med projekten, samt att bibehålla ett medborgarförtroende. Övriga utmaningar innefattar att nå ut till en stor målgrupp, finansiering, samt engagera medborgare på en djupare nivå. Diskussionen pekar på att det finns många maktrelaterade, demokratiska och etiska aspekter att ta hänsyn till vid arbete med flexibel urbanisms utöver de organisatoriska utmaningar som är relaterat till konceptet som verktyg. Trots utmaningarna ser respondenterna stor potential hos verktyget och det finns en tydlig vilja och ett intresse att arbeta i större utsträckning med flexibel urbanism.