Energieffektivisering av byggnader

• Main Authors: PERSSON, VICTOR, MARED, OSKAR
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: KTH, Energiteknik 2016
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-192160

A large part of the energy consumption in Sweden comes from dwellings. To achieve the political climate goals this sector needs to decrease its need for energy. The reason is not only political it is also an economical matter. There are some things that can be done to save energy and the purpose with this report is to investigate these actions. The literature study and the result have developed through literature search, calculations and field studies of two houses with different year of construction. Particularly has the climate shell of the houses been investigated with an IR-camera and the air leakage has been measured with a blowerdoor. The focus area of the energy savings has been heat. The things that has been investigated is additional insulation, replacement of old windows and doors with new ones who are more efficient and to seal the window frame and around the doors. The study is limited and will not look at all areas of energy savings. Ventilation and other energy consuming activities in the houses will not be investigated. Additional insulation was a good method to save energy but it was expensive and in an economical point of view it might be hard to make a profit out of it. It is quite complicated to do an additional insulation because the linings in the windows and doors needs to be removed and it changes the appearance of the house a lot. Replacements of doors and windows are also a bit complicated but not as much as the additional insulation. When changing the windows the U-value is important. It is only recommended to change windows if the new one has a lot lower U-value. The calculation in the report shows that even if there is a large different in U-value between the old and new window it is still hard to make an economical profit. The study shows that the windows themselves are not always the problem. It is common that it’s not completely sealed around the windows and doors. When this is the problem is doesn’t matter how good the windows are. A cheap alternative is then just to improve the sealing around the windows and doors. === I Sverige står bostäder för en stor del av energiandvändningen. För att nå de utsatta politiska klimatmålen behöver bostadssektorn minska sitt energibehov. Men det är inte bara ur en politisk synvinkel det finns anledning till att sänka sin energiförbrukning, utan även ur ett ekonomsikt perspektiv. Det finns en del energibesparande åtgärder som kan göras och syftet med denna rapport är att ta reda på hur mycket energi som går att spara genom att förbättra klimatskalet samt om dessa åtgärder även främjar ekonomin. Förstudien och resultatet har tagits fram genom litteratursökningar, beräkningar och fältundersökningar av två hus med olika byggår. Specifikt har husens klimatskal undersökts med en värmekamera och luftläckaget genom skalet har undersökts med blowerdoor-metoden där husen utsätts för ett undertryck och på så sätt kan läckaget mätas. Fokusområdet för energibesparing har varit värmebehovet. Det som har undersökts inom detta område är hur skalet ska effektiviseras genom tilläggsisolering av väggar och tak, byte av fönster och ytterdörrar samt införande av tätningslister. Undersökningen avgränsas med dessa områden och därmed studeras inte ventilation samt energiförbrukande aktiviteter i hemmet. Att tilläggisolera är en bra energibesparande metod, men det är en kostsam metod och inte speciellt lönsamt så länge inte hela huset ska renoveras. Det är komplicerat då taklister, fönster- och dörrfoder måste tas bort. En annan nackdel blir då att husets utseende får en kraftig förändring vilket husägaren bör vara medveten om vid beslut om tilläggsisolering. Byte av fönster och ytterdörrar är också en större renovering på ett hus men inte lika komplicerat som att tilläggsisolera. Vid byte av fönster utifrån en energisynpunkt så är U-värdet viktigt. Det är enbart motiverat att göra ett fönsterbyte om det går att få en markant skillnad i U-värde på fönsterna. Beräkningarna i rapporten visar dock att det är svårt att få en ekonomisk vinning genom att byta fönster även om U-värdet förändras kraftigt. Det samma gäller för dörrar där den ekonomiska vinningen är än mindre. Undersökningen har visat att det inte alltid är fönsterna i sig som det är fel på. Det är vanligt att det inte är helt tätt runtom och då spelar det ingen roll hur bra fönsterna är. Då kan införande av tätningslistor vara ett bra alternativ, och är samtidigt en billigare åtgärd jämfört med de andra tekniker som undersökts.