| Summary: | Många stadsdelscentrum upplevs idag som otrygga. Oftast handlar det om centrum belägna i stadsdelar som karaktäriseras av miljonprogrammets byggande, med bostäder, arbetsplatser och service var för sig. I dessa centrum är kriminalitet och otrygghet ett stort problem. Det här arbetet undersöker därför sambandet mellan den fysiska miljön i dessa centrum och brottslighet och trygghet. Med hjälp av teorier om brottslighet, rädsla för brott och trygghetsfrämjande åtgärder analyseras kommunernas planering och hur de anser att man kan planera för att skapa trygga centrum. Intervjuer med politiker verksamma inom stads-/samhällsplanering har gjorts för att få en insikt i beslutsfattares föreställningar inom ämnet. Då stadsdelscentrum anses ha ett antal viktiga funktioner är de också något som kommunerna vill bevara och utveckla. Utifrån kommunernas översiktsplaner och intervjuerna kan man dra slutsatsen att de faktorer som kommunerna och politikerna anser kan ha en påverkan på förebyggande av brott och ett främjande av trygghet är: en funktionsblandad bebyggelse, platser för olika grupper, attraktiva stråk samt att det ska vara rent och snyggt. Det finns dock teorier som både argumenterar för och emot några av dessa faktorer, vilket gör det svårt att dra slutsatser om deras effekter har någon påverkan på brottslighet och trygghet. Däremot kan man konstatera att medan kommunerna tar upp ämnet trygghet, är åtgärder mot förebyggande av brottslighet inget som nämns i någon större mån. Trygghet och brottslighet har visats gå hand i hand, varför det kan diskuteras om inte brottsförebyggande åtgärder borde få en större plats i planeringen.
|
|---|
