Sustainability Education at Industrial Engineering Programs in Sweden : A study of the relevant and received sustainability education, and the associated challenges, at 5-year industrial engineering programs

• Main Author: Albiz, Niccolas
• Format: Others
• Language: English
• Published: KTH, Hållbarhet och industriell dynamik 2015
• Subjects: Sustainability; competencies; education; normative; interconnected; pedagogics; competitive advantage; challenges; hållbarhetsämnen; kompetenser; utbildning; normativ; sammankopplat; pedagogik; konkurrensfördel; utmaningar
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-175979

The public concern for sustainability issues is ever increasing whilst the trust in corporations is decreasing. CEOs now see sustainability concern and compliance as an important component in retaining their competitive advantage and regaining the trust of their surrounding community. For these reasons it is important to find new manners of uniting societal improvement with business, requiring new forms of competencies. This study has investigated what sustainability education is actually central to the industrial engineering profile, as well as what of this is then covered in the programs. The study involved two phases. The first involved interviewing experts as to what was central for these engineers to learn, resulting in a content list. The second phase involved mapping the instances of this content in the five largest industrial engineering programs (covering circa 74% of these students) as well as the associated challenges to broaching this content. The first phase was primarily qualitative whilst the second phase was largely quantitative, though each data point consisted of a qualitative interview. Five key insights can be drawn from the study regardless of normative stand-point. 1) The sustainability topics that were deemed relevant cover a vast area of disciplines and aspects. 2) There is a skewedness in the content covered, favouring the environmental aspects. 3) There is a lack of integrative instances where the knowledge from different sources and perspectives is synthesized. 4) The key challenges revolve around concept definition and communication. 5) The normativity, interconnectedness and pedagogics contribute with uncertainty and complexity in the assessment of sustainability education. The study is finalized with a synthesis of the various insights to arrive at the conclusion that having sustainable business practice as the aim of the programs, establishing common content goals and employing active learning approach would circumvent many of the perceived challenges as well as align the programs with the need of the industry. This study contributes with deeper understanding of the sustainability education required and provided to industrial engineering students in Sweden. As such the study has practical applications for the programs studied. The theoretical implications of this study lie in the empirical data achieved regarding the topics of relevance to these engineers, showing high levels of agreement with current literature, as well as the perceived challenges to broaching this content in the current curricula. Furthermore it provides empirical data as to the sustainability education received at different programs.  === Allmänhetens intresse över hållbarhetsfrågor ökar samtidigt som tilliten för företag minskar. Företagsledare ser numera hållbarhet som en viktig komponent i att bibehålla deras konkurrenskraft och att återfå allmänhetens tillit. Det är således viktigt att finna nya sätt att förena samhällsnytta med företagande, vilket kräver nya sorters kompetens inom hållbarhetsområdet. Denna studie har undersökt vilka hållbarhetsämnen som är centrala för industriell ekonomistudenten, givet deras profil i näringslivet, samt vad av detta som berörs i programmen. Studien var indelad i två faser. Den första ämnade till att skapa en lista av de, för dessa ingenjörer, centrala ämnen genom intervjuer med experter inom området. Den andra fasen kartlagde de ämnen som berördes inom de fem största industriell ekonomiprogrammen (täckandes cirka 74% av studenterna) samt vilka utmaningar som associerades till detta arbete. Den första fasen var till stora delar kvalitativ. Den efterföljande fasen var en kvantitativ kartläggning där varje datapunkt representerade en kvalitativ intervju. Ur studien uppkom fem nyckelinsikter, som står sig oavsett normativ ståndpunkt. Dessa inkluderade: 1) De hållbarhetsämnen som ansågs relevanta för denna målgrupp spänner en vid area av discipliner och aspekter. 2) Fördelningen på ämnen som täcks inom programmen påvisar en preferens mot den miljömässiga aspekten. 3) Det finns en brist på integrerande instanser i utbildningarna, där kunskap från olika aspekter och källor sammankopplas. 4) Nyckelutmaningarna centreras runt definiering och kommunikation. 5) Normativitet, sammankoppling och pedagogik bidrar alla till osäkerhet och komplexitet i bedömning av hållbarhetsutbildningar. Studien avslutas med en syntes av de olika insikterna för att komma till slutsatsen att hållbart företagande som övergripande syfte för utbildningarna, en gemensam målbild för innehållet samt komplettering med ”active learning” metodiker skulle övervinna många av de uppfattade utmaningarna samtidigt som det skulle uppfylla näringslivets kompetensbehov för framtida konkurrenskraft. Denna studie bidrar till förståelsen över vilken hållbarhetsutbildning som bedrivs och vilken som anses behövd av industriell ekonomistudenter i Sverige. Studien har därmed praktiska implikationer för de program som studerades. Teoretiska bidrag inkluderas av den empiriska data som framtagits gällande relevanta hållbarhetsämnen vilka uppvisar hög konvergens med litteraturen inom ämnen, samt de upplevda utmaningar kring att inkludera detta ämne i befintliga program. Vidare bidrar studien med empirisk data kring det som faktiskt berörs idag på de olika industriell ekonomiprogrammen.