Utredning av naturolyckor vid väg och järnväg - framtida användning och lärdomar från tre fallstudier.

• Main Author: Sundberg, Ebba
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: KTH, Mark- och vattenteknik 2015
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-173850

Resultat från flertalet klimatforskare pekar på att Jorden står inför klimatförändringar som redan i dagsläget börjat visa sig. För Sveriges del innebär denna förändring med största sannolikhet en ökning av temperatur och nederbörd. En ökning av nederbörden leder till större risker för naturolyckor så som översvämning, skred och ras att inträffa. Dessa ökade risker innebär även en större risk för skador att ske på olika delar av samhället som kan innebära stora kostnader. En av de delar av samhället som är utsatt för dessa ökade risker är transportsystemen. Den viktigaste uppgiften hos vägar och järnvägar är att de alltid är framkomliga och lättillgängliga. Naturolyckor innebär ett hot mot detta och kan orsaka stora skador, därför är de önskvärda att undvika. Som ett steg för att undvika naturolyckor med skador på väg och järnväg samt deras omgivning som följd, och därmed undvika stora kostnader, har Trafikverket tagit fram en strategi för klimatanpassning. Denna strategi fastslår bland annat att Trafikverket aktivt ska arbeta för att utreda och samla in information om naturolyckor på väg och järnväg. En utredningsmetodik har därför tagits fram som är tänkt att användas för att på ett enhetligt sätt utreda och samla inträffade naturolyckor som skadat vägar och järnvägar. Målet är att skapa en samlad databas där all information registreras. Innan införandet av en sådan utredningsmetodik är det av vikt att utvärdera den. Framtagen utredningsmetodik applicerades i detta arbete på tre fallstudier i västra och mellersta Sverige. Utredningarna tar hänsyn till faktorer som orsaker, åtgärder, tidigare händelser och identifierade risker. Resultaten visar att utredningsmetodiken kan appliceras på naturolyckor av varierande karaktär och omfattning. Viktigt är kontakten med involverade från Trafikverket och driftentreprenörer för att fånga upp annars oregistrerad information. Förutom direkta orsaker kan problem med dimensionering och/eller underhåll av dränering och avvattning bidra till inträffade naturolyckor. Dessa bidragande orsaker kan med hjälp av utredningar fångas upp och är värdefull för fortsatt klimatanpassning. Det är därför viktigt att sammanställa resultat från utredningar på ett enkelt och användarvänligt sätt för att underlätta vidare bearbetning och användning av informationen. Utredningsmetodiken är ett viktigt och underlättande steg i Trafikverkets klimatanpassningsarbete. Metodiken och hur denna redovisas bör aktivt arbetas med och appliceras på fler fallstudier innan införande för att tidseffektivisera och tydligt klargöra vilka händelser som ska genomgå utredning och av vem. Vidare identifieras ett behov av mer kunskap inom området naturolyckor och kopplingen till vägar, järnvägar och deras olika dräneringssystem. Särskilt fokus bör ligga på att se över möjligheten att utveckla nya verktyg för översvämningsrisk som underlättar i riskidentifiering och att skapa en övergripande bild av Sveriges väg-och järnvägsdränering.