| Summary: | Bostadssegregationen i Sverige har vuxit sig mer intensiv över åren och därmed hamnat högt upp på den politiska agendan. Många bostadsområden har idag en homogen social sammansättning i fråga socioekonomi, etnicitet och demografi. Denna studie undersöker hur mötesplatser kan användas som verktyg, för att uppnå en ökad integration mellan olika grupper i ett område som är karaktäriserat utav bostadssegregation. Mer specifikt studeras hur den lokala kontexten i form utav den fysiska miljön, samt den icke-spatiala kontexten, påverkar hur social interaktion och möten tar form. För att besvara detta studeras ett fall karaktäriserat utav bostadssegregation, för att närmre ge en ökad förståelse för hur den lokala kontexten påverkar de sociala interaktioner och möten som tar form inom området. I fallstudien utförs en inventering av betydande mötesplatser, genom metoder såsom intervjuer och enkätundersökningar besvarade utav de boende inom området. Genomförda intervjuer ämnar även till att skapa en förståelse för den sociala samt kulturella kontext som området verkar i. Resultatet av fallstudien visar att ett områdes lokala fysiska samt sociala och kulturella kontext, ger upphov till kraftigt skilda sociala beteenden och därmed även starkt skilda sociala strukturer och upphov till möten. Slutsatsen är vidare att den lokala kontexten noggrant måste studeras för att vidare förstå hur mötesplatser inom ett bostadssegregerat område bör utvecklas, för att effektivt fungera som ett verktyg för integration. === Residential segregation has grown more intense over the years within Sweden and is nowadays a hot topic on the political agenda. A lot of residential areas are today characterized by a homogeneous social structure in the matter of socioeconomic situation, ethnicity and demography. This study aims to study how places for meetings can be used as a tool, to further integrate segregated groups in an area of residential segregation. The aim is more specific to study how the local context, in form of the urban form, but also the non-spatial context, affects how social integration takes form. A case study of residential segregation is used to answer these questions and to further gain a better understanding of the relationship between the local context and social structures and interactions within the area. An inventory of important places for meetings takes place in the case study, by using methods such as surveys and interviews. Performed interviews will also aim to create a better understanding of the social and cultural context of the studied area. The result of the case study is proving that the social and cultural context, but also the urban form, creates substantial differences, in question of social structures and behaviours. The concluding remarks of the study is stressing the importance of thorough study of the local context, to further understand how meeting places can be better planned, to function as a tool for integration in an area of residential segregation.
|
|---|
