Summary: | Som ett resultat av det senaste århundradets snabba populationstillväxt i kombination med en livsstil vilken inneburit ökad konsumtion, större naturresursuttag och ökande miljöpåfrestningar, står vi nu inför stora utmaningar för framtiden. En viktig del av begreppet hållbar utveckling är konsumtionen som i stor grad blivit en del av vår livsstil. Mat och dryck utgör i Europeiska Unionen ungefär en fjärdedel av hushållens totala miljöpåverkan, och hur vi väljer att konsumera livsmedel har således en stor inverkan. Syftet med denna studie är att undersöka studenters, vid Kungliga Tekniska Högskolan, förhållningssätt, kunskap och agerande kring miljömässigt hållbar matkonsumtion. De mål som arbetet avser är att undersöka vilka vetenskapliga belägg som finns utifrån de fyra olika konsumtionsvalen; kött (i relation till vegetariskt), matsvinn, närproducerat och ekologiskt. Referensramen utgörs av en litteraturstudie som definierar hållbarhetsbegreppet relaterat till de olika konsumtionsvalen och utgör därför grunden för det fortsatta arbetet. Utifrån detta utformades sedan en enkät vilken delades ut till 40 stycken studenter vid lärosätet. Därefter analyserades resultatet och jämfördes med tidigare studier i ämnet. Litteraturstudien resulterade i en rangordning av de olika konsumtionsvalen, där 1 är det val av störst vikt för miljömässigt hållbar matkonsumtion; 1 kött, 2 matsvinn, 3 ekologiskt och 4 närproducerat. Detta jämfördes sedan med resultat från enkätundersökningen som visade att studenterna överskattar närproducerat. Många av studenterna ansåg att minska köttkonsumtionen var den viktigaste åtgärden för en mer hållbar matkonsumtion. Trots detta finns det en skillnad mellan denna åsikt, i relation till hur de väljer att agera. Att minska matsvinnet är den åtgärd där studenterna lägger ner störst ansträngning och varannan student konsumerar kött dagligen. Det var svårt att dra generella slutsatser kring vad skillnaderna beror på, men det finns en differens i studenternas uppfattning om vad som är hållbar matkonsumtion och hur de handlar. Det finns även en skillnad mellan vilket vetenskapligt stöd som finns och studenternas uppfattning av vad som är hållbar konsumtion av livsmedel.
|