Potentiella cyklister i Stockholm : Faktorer som påverkar benägenheten att cykla

Städer som saknar infrastruktur och som har en låg befolkningsdensitet tycks ha en betydligt lägre andel cyklister. När fler personer cyklar blir cykeln ett naturligare inslag i stadstrafiken, vilket bl.a. medför att städer med fler cyklister generellt sett är säkrare att cykla i. Andra städer skilj...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Duarte, Joakim
Format: Others
Language:Swedish
Published: KTH, Transportplanering, ekonomi och teknik 2015
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-170544
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-kth-170544
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-kth-1705442015-07-02T05:14:26ZPotentiella cyklister i Stockholm : Faktorer som påverkar benägenheten att cyklasweDuarte, JoakimKTH, Transportplanering, ekonomi och teknik2015Städer som saknar infrastruktur och som har en låg befolkningsdensitet tycks ha en betydligt lägre andel cyklister. När fler personer cyklar blir cykeln ett naturligare inslag i stadstrafiken, vilket bl.a. medför att städer med fler cyklister generellt sett är säkrare att cykla i. Andra städer skiljer sig från Stockholm beträffande befolkningsmängd, existerande infrastruktur för cyklister och hur stor andel av alla resor som sker med cykel. Att jämföra andra städer med Stockholm är ett problem på grund av dessa skillnader. Att förutse en förändring i andelen cyklister utifrån en jämförelse städer emellan blir därför svår. En litteraturstudie med målet att identifiera och värdera aspekter som påverkar cyklister och valet att börja cykla genomförs. Betydelsen av infrastruktur undersöks och resultatet visar att infrastrukturen är av stor vikt och att brister i infrastrukturen leder till att få kan tänka sig att börja cykla. Bristande infrastruktur leder till att viktiga förutsättningar saknas. Dessa förutsätt-ningar inkluderar bl.a. trafiksäkerhet och parkeringsmöjligheter. Villigheten att byta färdmedel tycks finnas hos bilister, eftersom de utvärderar sina vägval och andra aspekter av resan när omständigheter förändras. Att använda sig av skiftande omständigheter för att förutsäga antalet nya cyklister i Stockholm är dock problematiskt, på grund av att många av de viktigaste fak-torerna saknas i RVU Sverige. Resultatet blir att andelen resor som sker med cykel i Stockholm kommer att öka med en ök-ningstakt som de jämförda städerna tidigare har upplevt. Författaren har gjort en uppskattning av hur många tidigare bilister och kollektivtrafikresenärer som kan antas byta färdmedel, detta har gjorts genom att sålla bort de med sämst förutsättningar att börja cykla. Uppskattning är grundad på förutsättningarna som RVU tillhandahåller, detta medför att uppskattningen är trub-big och relativt missvisande på grund av saknade frågor i RVU Sverige. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-170544TSC-BT ; 15-004application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
description Städer som saknar infrastruktur och som har en låg befolkningsdensitet tycks ha en betydligt lägre andel cyklister. När fler personer cyklar blir cykeln ett naturligare inslag i stadstrafiken, vilket bl.a. medför att städer med fler cyklister generellt sett är säkrare att cykla i. Andra städer skiljer sig från Stockholm beträffande befolkningsmängd, existerande infrastruktur för cyklister och hur stor andel av alla resor som sker med cykel. Att jämföra andra städer med Stockholm är ett problem på grund av dessa skillnader. Att förutse en förändring i andelen cyklister utifrån en jämförelse städer emellan blir därför svår. En litteraturstudie med målet att identifiera och värdera aspekter som påverkar cyklister och valet att börja cykla genomförs. Betydelsen av infrastruktur undersöks och resultatet visar att infrastrukturen är av stor vikt och att brister i infrastrukturen leder till att få kan tänka sig att börja cykla. Bristande infrastruktur leder till att viktiga förutsättningar saknas. Dessa förutsätt-ningar inkluderar bl.a. trafiksäkerhet och parkeringsmöjligheter. Villigheten att byta färdmedel tycks finnas hos bilister, eftersom de utvärderar sina vägval och andra aspekter av resan när omständigheter förändras. Att använda sig av skiftande omständigheter för att förutsäga antalet nya cyklister i Stockholm är dock problematiskt, på grund av att många av de viktigaste fak-torerna saknas i RVU Sverige. Resultatet blir att andelen resor som sker med cykel i Stockholm kommer att öka med en ök-ningstakt som de jämförda städerna tidigare har upplevt. Författaren har gjort en uppskattning av hur många tidigare bilister och kollektivtrafikresenärer som kan antas byta färdmedel, detta har gjorts genom att sålla bort de med sämst förutsättningar att börja cykla. Uppskattning är grundad på förutsättningarna som RVU tillhandahåller, detta medför att uppskattningen är trub-big och relativt missvisande på grund av saknade frågor i RVU Sverige.
author Duarte, Joakim
spellingShingle Duarte, Joakim
Potentiella cyklister i Stockholm : Faktorer som påverkar benägenheten att cykla
author_facet Duarte, Joakim
author_sort Duarte, Joakim
title Potentiella cyklister i Stockholm : Faktorer som påverkar benägenheten att cykla
title_short Potentiella cyklister i Stockholm : Faktorer som påverkar benägenheten att cykla
title_full Potentiella cyklister i Stockholm : Faktorer som påverkar benägenheten att cykla
title_fullStr Potentiella cyklister i Stockholm : Faktorer som påverkar benägenheten att cykla
title_full_unstemmed Potentiella cyklister i Stockholm : Faktorer som påverkar benägenheten att cykla
title_sort potentiella cyklister i stockholm : faktorer som påverkar benägenheten att cykla
publisher KTH, Transportplanering, ekonomi och teknik
publishDate 2015
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-170544
work_keys_str_mv AT duartejoakim potentiellacyklisteristockholmfaktorersompaverkarbenagenhetenattcykla
_version_ 1716807388835610624