| Summary: | This research represents an attempt to define and accurately measure user consumption of content on a modern, advertised VOD service (AVOD), more specifically known in Sweden as a Play service. With a foundation of previous research in the area of VOD and AVOD services, the characteristics and flaws of these types of platforms are discussed to shine light on factors that might concern Play services. Optimizing the vast content inventory offered on these services is crucial for long term profitability, and to achieve this, content providers need to understanding how to measure the consumption properly. A contentcentric approach was used to focus on individual formats (e.g. TV shows) and the factors that can describe its consumption. A macro perspective was initially applied to investigate global factors that dictates consumption. Analysis on a micro level was carried out by analyzing tracking data collected for a full year from one of the biggest Play services in Sweden, TV3play.se. Ultimately, the development of a new method to measure consumption called Consumption Volume Score (CVS) is proposed. It is introduced as an alternative to the traditional unit which has been to measure the amount of video starts (VS). The validity was evaluated using comparison of rank difference for individual formats, using both methods and different criterias. The results shows that the method of using CVS to measure consumption yields little to no difference in ranking of highly popular formats, while less consumed formats had a more varied change in rank. Further analysis on some of these formats indicated that they might have a dedicated niche audience, where content editors might see potential gains from handpicking them to optimize the consumption further. The findings gives support to believe that CVS as a unit of measuring consumption can help to further understand how individual formats perform, especially less consumed and potentially niched ones. Future research on CVS is recommended to discern its feasibility in a live context. === Denna forskning ämnar att finna metoder för att definiera samt noggrant kunna mäta konsumtionen av streamad media på en modern, reklamfinansierad VODtjänst (AVOD), i Sverige är dessa mer kända som Playtjänster. Med utgångspunkt från tidigare forskning inom på streamingtjänster, belyses de egenskaper och brister dessa typer av plattformar kan påverkas av, i synnerhet de faktorer som kan vara relevanta för Playtjänster. Att kunna organisera och underhålla de stora mängder media som erbjuds på dessa tjänster är avgörande för långsiktig lönsamhet, och för att uppnå detta måste redaktörerna förstå hur man mäter konsumtionen med hög tillförlitlighet i sin uppgift att ta väl grundade beslut. En innehållscentrerat (contentcentric) tillvägagångssätt användes för att kunna fokusera på enskilda format (t.ex. TVprogram) och de inbördes faktorer som kan beskriva dess konsumtion. Ett makroperspektiv applicerades initialt för att undersöka de globala faktorer som styr konsumtion. Vidare tillämpades en analys på mikronivå genom att undersöka spårningsdata kopplat till det innehåll som finns tillgängligt på plattformen. Underlaget för spårningsdatan bestod av ett helt års konsumtion (2014) från en av de största Playtjänsterna i Sverige, TV3play.se. Framtagning av en ny metod för att mäta konsumtionen kallad Consumption Volume Score (CVS) föreslås och införs som ett alternativ till den traditionella metod som har varit att mäta den totala mängden av Videostarter (VS). Signifikansen av den nya metoden utvärderades genom jämförelse av rangordning av enskilda format baserat på CVS och VS samt olika kriterier. Resultaten visar att CVS för att mäta konsumtion ger ytterst liten eller ingen skillnad i ranking av mycket populära format, medan mindre konsumerade format hade en mer varierad förändring i rang. Vidare analys av en del av dessa format indikerade att de skulle kunna ha en nischad publik som uppskattar innehållet, trots relativt låg konsumption. För dessa format anser jag att det finns möjlighet för redaktörer att manuellt handplocka dem för att optimera konsumtionen ytterligare. Resultaten ger underlag för godta CVS som en signifikant mätenhet för konsumtion och kan bidra till att förstå hur enskilda format presterar, särskilt mindre konsumerade och potentiellt nischade sådana. Framtida forskning om CVS som metod för att mäta konsumtion rekommenderas, i synnerhet för att avgöra hur väl det lämpas att applicera i en skarp miljö.
|
|---|
