Validitet och reliabilitet av ett arbetsbelastningsindex (AI) i en FHV enkät

• Main Author: Englund-Lehmann, Lena
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: KTH, Ergonomi 2014
• Subjects: Validitet; reliabilitet; psykometrisk mätning; enkät; arbetsbelastning; hälsa
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-169506

Abstract   The purpose of this work was to scientifically evaluate the sustainability of parts of  a company-specific survey within the Occupational Health Services (FHV). The service is called HALU which is an abbreviation of the “Work Health and Lifestyle” survey and provided by Feelgood AB. HALU is a questionnaire that is used frequently towards the customer and answered on an individual level with subsequent health interviews and a statement regarding the organization's performance in order to identify the health, lifestyle and working situation of the organization. In this work, questions regarding workloads were evaluated. There were six different workload questions, and the question in this paper were whether these issues had an internal consistency, validity and reliability, and if these issues’ correlation to questions about health during the past year. These analyzes were designed as cross-sectional studies The work also included a longitudinal study in which survey responses from the same individual on two occasions analyzed to see if the responses of workload and health has correlation at two different response times. The material used is a selection from Feelgood database from which includes total includes 130,422 HALU surveys. This sample includes 17,513 surveys from 201007. The study was performed in three steps: Step 1 was a reliability study in which the internal consistency analysis regarding workload questions in the questionnaire . A workload index was created (AI) Stage 2 was a validity study where the correlation coefficient analyzed for correlation between the AI which was calculated in step 1 and the in -depth study of health issues. Step 3 was also a validity study where the correlation coefficient was analyzed in terms of relationships between different survey occasions in the same individual, in order to see if the change in workload results in change in self-perceived health . The result showed that there was strong internal consistency regarding workload issues and that there was correlation between workload and health in a cross section . There were also correlation between survey responses occasions but this was low. === Syftet med detta arbete var att på ett vetenskapligt sätt utvärdera hållbarheten i delar av enföretagsspecifik tjänst inom Företagshälsovården FHV. Tjänsten heter HALU vilket är en förkortning av Hälso Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning och tillhandahålls av Feelgood AB. HALU är en enkät som används frekvent ut mot kund och besvaras på individnivå med efterföljande hälsosamtal och en sammanställning beträffande organisationens resultat i syfte att kartlägga hälsa, livsstil och arbetsmiljöläget för organisationen. I detta arbete har frågor gällande arbetsbelastning utvärderats. Validiteten och reliabiliteten i detta index har analyserats. Indexet består av 6 frågor. Arbetet innefattar dels en tvärsnittstudie men även en longitudinell studie där enkätsvar från samma individ vid två tillfällen analyserades i syfte att se om svaren från arbetsbelastning och hälsa hade korrelation vid två olika svarstillfällen. Materialet som användes var ett urval  från Feelgoods databas vilken innefattar totalt 130.422  HALU enkäter. I detta urval ingick 17.513 enkäter från juli 2010 Studien gjordes i tre steg: Steg 1 är en reliabilitetsstudie där den interna konsistensen analyseras vad beträffar arbetsbelastningsfrågorna i enkäten. Ett arbetsbelastningsindex skapades (AI). Steg 2 är en validitetsstudie där korrelationskoefficienten analyserades beträffande samband mellan AI som räknades fram i steg 1 och de i studien ingående hälsofrågorna. Steg 3 är även det en validitetsstudie där korrelationskoefficienten analyserades vad gäller samband mellan olika enkättillfällen hos samma individ, i syfte att se om förändring i arbetsbelastning resulterade i förändring i självupplevd hälsa. I både steg 2 och 3 är det Begreppsvaliditet (construct validity) som mäts. Resultatet visar att det finns stark internkonsistens beträffande arbetsbelastningsfrågorna, det vill säga att dessa frågor mäter arbetsbelastning. Det finns även en korrelation mellan arbetsbelastning och hälsa vid ett tvärsnitt, om skattningen av arbetsbelastningen ökar påverkas svaren på hälsofrågorna negativt. Det rådde även svag korrelation mellan de olika enkätsvarstillfällena.