| Summary: | Det här examensarbetet är ett tjänstedesignprojekt, i samarbete med CTMH, som har utförts på urologiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Projektet syftar till att öka medvetenheten hos besökare och patienter, och uppmärksamma om föreliggande risker för smittspridning under en sjukhusvistelse. Detta genom att utveckla tjänster som uppmanar besökare och patienter att följa hygienrutiner. Projektet har initierats till följd av ett förbättringsarbete på urologiska kliniken för att minska antal vårdrelaterade infektioner. En minskning av vårdrelaterade infektioner skulle innebära en ekonomisk vinning för Karolinska universitetssjukhuset samt resultera i minskat lidande för patienter. Examensarbetet har fokuserat på att, genom ett användarorienterat arbetssätt, utveckla tjänstekoncept som uppmanar patienter och besökare att följa hygienrutiner. Arbetsgången har utvecklats utifrån Stickdorns och Schneiders (Stickdorn & Schneider, 2011) fem huvudprinciper för tjänstedesign och har anpassats för att passa in i en hälso- och sjukvårdsmiljö. Genom ett högt antal användarinteraktioner, bestående av bland annat intervjuer och observationer, har tre olika beteendetyper identifierats. Den slutliga tjänsten är en helhetslösning som består av fyra olika deltjänster, där varje deltjänst fångar upp någon av beteendetyperna för besökare och patienter. De slutliga tjänsterna har implementerats på urologiska kliniken med förutsättning för vidare spridning. Detta har genomförts genom bland annat publicitet i Dagens medicin, projektpresentationer för Hygienrådet och chefer på Karolinska Universitetssjukhuset. Slutsatser för projektet är bland annat att det finns stor potential för tjänstedesign som arbetssätt inom hälso- och sjukvård. Detta för att kommunicera problem från vårdpersonal, patienter och besökare till beslutsfattare. Faktorer som får patienter och besökare att uppmärksamma vikten av god hygien har identifierats samtidigt som det har visat sig att olika beteendetyper kräver olika angreppssätt för att få till stånd en beteendeförändring. === This Master’s thesis is a service design project that has been carried out at Karolinska University Hospital in collaboration with Center for Technology in Medicine and Health. The project aims to increase awareness among patients and visitors about the existing risks of contamination during their hospitalisation. This was done by developing services that encourage patients and visitors to follow the hospitals hygiene guidelines. The project was initiated as a result of an extensive work of improvement carried out at the Department of Urology, which intend to decrease hospital-acquired infections. A reduction of hospital-acquired infections would result in a financial gain for Karolinska University Hospital and decrease the patients’ suffering. The main focus of the project was to develop service design concepts through a user-oriented approach. These concepts encourage patients and visitors to follow hygiene routines. The work process is based on Stinkdorn and Schneider's (Stickdorn & Schneider, 2011) five principles of service design thinking, the process has, however, been adjusted to a health care environment. With numerous user interactions mainly in the form of interviews and observations, three different behavior types were identified among the patients and the visitors. The service that the project resulted in is a holistic solution containing four different concepts where each concept captures one or more of the behavioral types. During the implementation of the final services, it was considered important to prepare the services for diffusion to other departments and hospitals. For example, the preparation has been achieved through publicity in Dagens Medicin, and project presentations for the Hygiene Council and Managers at Karolinska University Hospital. All in all, there is great potential for service design methodology within a health care setting, as became clear during the course of this project. Taking a service design approach helps to communicate problems from patients and visitors to the decision makers. Furthermore, several factors have been identified; all of which make patients and visitors pay attention to the importance of good hygiene. Finally, it is concluded that different behavioral types require different approaches in order to create behavioral changes.
|
|---|
