Socio-ekologisk resiliens i svensk strategisk planering

• Main Author: Antman Debels, Felix
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: KTH, Urbana och regionala studier 2014
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-148426

Klimatförändringar och andra miljöproblem kan i framtiden komma att innebära stora påfrestningar på städer. Socio-ekologisk resiliens är ett sätt att förstå motståndskraft och förändring hos sociala och ekologiska system. För att göra städer mer motståndskraftiga för yttre och inre störningar har ett socio-ekologiskt resiliensförhållningssätt till planering ansetts givande. Konceptet socio-ekologisk resiliens kan också betraktas som en brygga mellan social hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Denna uppsats undersöker ifall det finns uttryck för socio-ekologisk resiliens i svenska kommuners strategiska planering och om det finns strategier i kommunerna för att binda ihop social hållbarhet med ekologisk hållbarhet. Genom studier av teoretisk litteratur kring socio-ekologisk resiliens har fyra utgångspunkter för en planering för socio-ekologisk resiliens tagits fram och med hjälp av dessa fyra utgångspunkter analyseras nio kommunala översiktsplaner. Planerna har valts ut för att spegla ett genomsnitt av svenska kommuner. Resultatet visar att det finns spridda strategier som skulle öka den socio-ekologiska resiliensen men att ingen kommun har en fullt genomförd strategi. Studien visar också att det finns vissa strategier som skulle kunna sägas stärka både den sociala hållbarheten och den ekologiska hållbarheten men att dessa är få. En förklaring till att en socio-ekologisk resiliensplanering är så frånvarande är att kommunerna oftast har en rigid framtidsvision och att fokus i planeringen ligger på tillväxtstrategier. Sammanfattningsvis skulle en planering för ökad socio-ekologisk resiliens kunna stärka beredskapen inför klimat- och miljörelaterade kriser i svenska städer men det behövs mer forskning kring hur en socio-ekologisk resilienspraktik skulle kunna se ut och hur den skulle kunna uttryckas i plan- och policydokument.