Regressionsanalys av tillströmningen till svenska universitet och högskolor : -en studie av variationen i antalet inskrivna studenter

• Main Author: Wimmerstedt, Lisa
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: KTH, Matematik (Inst.) 2014
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-148382

Syftet med Sveriges utbildningssystem är att göra det möjligt för alla, oavsett ekonomisk förutsättning, att tillgodogöra sig en högskoleexamen. Trots det är det långt ifrån alla som väljer att utnyttja den rättigheten. Den här studien använder regressionsanalys av olika tidsserier för att förklara vilka faktorer som påverkar antalet inskrivna studenter i högskolan. Syftet med studien är att med hjälp av olika samhällsekonomiska och politiska variabler göra uppskattningar av hur många studenter som i framtiden kommer att söka sig till högskolan. De förklarande variablerna som används i regressionerna är arbetslöshet, antalet 19-åringar i befolkningen, maximalt studiebidrag, maximalt studielån samt en dummy-variabel från 2011 då det infördes en kostnad för utländska studenter att studera i Sverige. Resultaten visar att antalet högskolestudenter är positivt korrelerat med arbetslöshet, antalet 19-åringar och kostnad för utländska studenter. Förklaringsfaktorn är 0.90, vilket får anses som högt. En ökning av arbetslösheten med 2 procentenheter skulle resultera i 22 000 fler högskolestudenter. På grund av att antalet 19-åringar i befolkningen blir färre de kommande åren kommer antalet högskolestudenter sannolikt att minska. Fram till läsåret 2019/2020 förväntas antalet högskolestudenter minska med 60 000 från dagens drygt 400 000 inskriva studenter. === Idag är skolan en av de viktigaste institutionerna i det moderna samhället. Där lär vi oss de fundamentala delarna för att bli goda samhällsmedborgare och tillgodogör oss kunskap inom språk, matematik, ekonomi och teknik. Skolans roll ökar ytterligare då trenden går från traditionella industriyrken till en ökad tjänstesektor byggd på akademisk kunskap. Sverige har idag ett väl uppbyggt skolsystem med obligatorisk grundskola i nio år. Den efterföljande gymnasieutbildningen är frivillig, men trots det väldigt vanlig. Enligt Statistiska Centralbyrån (2013) hade 78 % av befolkningen (16-74 år) gymnasieutbildning år 2012. Detta kan jämföras med den eftergymnasiala utbildningen där siffran endast var 34 %. Ur ett konkurrensperspektiv är det viktigt för Sverige att tillströmningen till universitet och högskolor är stor. Till skillnad från många andra länder i världen främjas högskolestudier av bidrag från staten, fördelaktiga studielån, subventionerade boenden och gratis utbildningar. Tanken är att alla, oavsett ekonomisk förutsättning, ska ges möjligheten att tillgodogöra sig en högskoleexamen. Den här studien kommer med hjälp av multipel regressionsanalys av tidsserier att analysera olika faktorer som förklarar tillströmningen till svenska universitet och högskolor. Syftet med studien är att med hjälp av olika samhällsekonomiska och politiska variabler göra uppskattningar av hur många studenter som i framtiden kommer att söka sig till högskolan. Detta är intressesant ur flera olika perspektiv. På grund av högt barnafödande under slutet och 80-talet och början av 90-talet har antalet sökande till universitet och högskolor ökat stort de senaste åren. Högskolan står just nu inför en situation där de aktuella årskullarna kommer att minska. Detta kommer att leda till ett större antal lediga platser vid universitet och högskolor. En minskning av årskullarna behöver inte nödvändigtvis betyda att antalet högskolestudenter minskar lika mycket. Färre gymnasieexamina kan betyda lägre konkurrens på attraktiva utbildningar och av den anledningen göra att en större andel väljer att studera. Med hjälp av prediktion och multipel regression kan den effekten kvantifieras. Analysen är även intressant ur ett politiskt perspektiv. Faktorer som storleken på studiemedel och anslag till högskolan baseras på politiska beslut och kan också påverka viljan att börja studera. På senare tid har politiska diskussioner om eventuella sänkningar av studiebidraget förts. Det är dock oklart om en sänkning endast skulle innebära sämre villkor för studenter eller om det faktiskt skulle påverka människors möjlighet att studera. Ett tredje perspektiv handlar om arbetslöshetens betydelse för antalet högskolestuderande. Det samhällsekonomiska målet är i regel att ha så låg arbetslöshet som möjligt. Det finns dock anledning att tro att det finns ett positivt samband mellan hög arbetslöshet och högt a antal högskolestuderande. Det skulle kunna innebära att det finns positiva effekter med arbetslöshet i form av högre utbildningsgrad hos befolkningen.