Stockholms trafiksituation : Vilka förändringar bör ske för att minska klimatpåverkan och koldioxidutsläppen?

Att ta tag i problemet angående klimatförändringarna och den förväntade globala temperaturhöjningen går inte längre att skjuta upp utan måste åtgärdas i dagens läge för att jorden slutligen ska nå ett hållbart klimat. Genom att visa omvärlden att det går att ha en fungerande storsta...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Gravert, Emmeli, Persson, Anna
Format: Others
Language:Swedish
Published: KTH, Industriell ekologi 2014
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-147896
Description
Summary:Att ta tag i problemet angående klimatförändringarna och den förväntade globala temperaturhöjningen går inte längre att skjuta upp utan måste åtgärdas i dagens läge för att jorden slutligen ska nå ett hållbart klimat. Genom att visa omvärlden att det går att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfötterna och vara en inspiration till övriga städer. Klimatförändringarna är ett globalt problem och det krävs därför ett agerande på global nivå. Alla länder måste bidra, inte minst Stockholm. Stockholm växer och i en allt snabbare takt. De kommande 20 åren förväntas Stockholmsregionen växa med cirka en halv miljon invånare och bilinnehavet förväntas öka med 16 procent fram till år 2020. Detta kommer att leda till ökad mängd koldioxidutsläpp från biltrafiken, stora köer och trängsel samt störningar i kollektivtrafiken. Samtidigt har regeringen satt upp mål om att det inte ska finnas några nettoutsläpp av växthusgaser i Sverige till år 2050 samt att utsläppen ska minska med 40 procent fram till 2020. Det krävs alltså långsiktiga hållbara lösningar för trafiksituationen i Stockholm för att möta denna ökade befolkning och dessa klimatmål. Det måste ske en omprioritering i trafikplaneringen för att nå visionen om ett hållbart Stockholm, där miljön inte hamnar i andrahand. Metoderna som använts som underlag i rapporten baseras främst på vetenskapliga och politiska rapporter och dokument. Det har även skett en intervju med Daniel Firth från Trafikkontoret med avseende på differentiering och övriga närliggande ämnen som har använts som underlag i resultatet och diskussionen. Syftet med denna rapport är att analysera och diskutera trafiksituationen i Stockholm utifrån ett klimatperspektiv. Det tas upp vilka förändringar som planeras i dagsläget samt vad som kan förbättras med avseende på klimatet och koldioxidutsläppen. De faktorer som tas upp är trängselskatten, differentiering, kollektivtrafiken och den planerade kringfartsleden Förbifart Stockholm. Höjningen av trängselskatten som ska äga rum år 2016 är en bra början på att lösa trafikproblemen i staden. Däremot så räcker inte detta för att minska koldioxidutsläppen i den takt som är nödvändig för att nå de nationella mål som satts upp. Det krävs en satsning på differentiering baserad på koldioxidutsläpp samt att det sker en omprioritering i vad de ökade intäkterna från förhöjd trängselskatt ska finansiera. Då dessa till största del planeras gå till Förbifart Stockholm är förslaget att det enbart bör gå till utbyggnad av kollektivtrafiken i staden. Genom en överföring från biltrafik till kollektiva färdsätt medföljer en koldioxidreduktion och även en minskad trängsel. Därmed fås en hållbar lösning i linje med regeringens mål om en fossilfri fordonsflotta och inga nettoutsläpp av växthusgaser.  === The threats and problems with the climate change and the expected global warming can no longer be put on hold. In order to reach a sustainable climate on Earth these problems must be addressed immediately. By showing the world that it is possible to have a functioning metropolis with heavy reductions in car traffic and a wide range of public transport Stockholm can be an inspiration to other cities. Climate change is a global problem and therefore requires an action on a global scale. All countries must contribute, not least Stockholm. Stockholm is growing and at an accelerating pace. In the next 20 years the region of Stockholm are expected to grow by about half a million inhabitants, and car ownership is expected to increase by 16 percent by the year 2020. This will lead to increased carbon emissions from car traffic, large queues and congestion and disruptions in public transport. Meanwhile, the government has set goals that there should be no net emissions of greenhouse gases in Sweden by 2050 and to reduce emissions by 40 percent by 2020. Therefore this is required long-term sustainable solutions for the traffic situation in Stockholm to meet this increased population and these goals regarding the climate. There must be a change of priorities in transport planning to achieve the vision of a sustainable Stockholm where the environment does not come in second place. The methods used to collect information to the report are based primarily on scientific and policy reports and documents. There has also been an interview with Daniel Firth from the Traffic Office in order to discuss differentiation and other related topics that have been used as material of the results and discussion. The purpose of this report is to analyze and discuss the traffic situation in Stockholm from a climate perspective. It addresses what changes are planned in the current situation and what can be improved in terms of climate and carbon emissions. The topics that are being discussed are the congestion charge, differentiation, public transport and the planned beltway Stockholm Bypass. The planned increase of the congestion charge which will take place in 2016 is a good start on solving the traffic problems in the city. However this is not enough to reduce carbon emissions at the pace necessary to meet the national goals. It requires introducing to differentiation based on carbon dioxide emissions and that there is a reprioritization of what the revenues from the increased congestion charge is going to finance. As the most part of these are planned to go to Stockholm Bypass it is proposed that it should only go to the development of public transport in the city. Through a transfer from car traffic to the collective modes the results are a reduction in carbon dioxide emissions and also a reduction in congestion. Only then can a sustainable solution be obtained in line with the government's goal of a vehicle-fleet free from fossil fuels and no net emissions of greenhouse gases.