Den praktiska användningen av realtidsuppdaterad fri station

Idag kan det vara svårt att genomföra geodetiska mätningar med en fri station som sedan ska kunna refereras till ett känt geodetiskt referenssystem. Det pågår en ständig utveckling att ta fram nya metoder som kan lösa de problem som påverkar denna process. En möjlig framtida lösning kan vara realtid...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Gustafsson, Klas, Berg, Oskar
Format: Others
Language:Swedish
Published: KTH, Geodesi och geoinformatik 2014
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-147238
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-kth-147238
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-kth-1472382014-06-26T05:00:28ZDen praktiska användningen av realtidsuppdaterad fri stationsweGustafsson, KlasBerg, OskarKTH, Geodesi och geoinformatikKTH, Geodesi och geoinformatik2014Idag kan det vara svårt att genomföra geodetiska mätningar med en fri station som sedan ska kunna refereras till ett känt geodetiskt referenssystem. Det pågår en ständig utveckling att ta fram nya metoder som kan lösa de problem som påverkar denna process. En möjlig framtida lösning kan vara realtidsuppdaterad fri station, förkortat Rufris. Rufris är en relativt ny metod för mätning som kräver tillgång till satellitsignaler men dock ingen tillgång till kända markerade punkter. Detta kan vara användbart i områden där stompunkter saknas eller där sådana antingen är gamla, icke tillförlitliga eller svårtillgängliga. Syftet med denna studie är att testa Rufris praktiska användbarhet och utvärdera dess prestanda i olika typer av miljöer för att ge underlag för framtida bruk av metoden. Testen genomfördes på tre olika platser på Kungliga Tekniska Högskolans(KTH) Campus i Stockholm under april 2014. Resultatet från studien visar att mätningarna från de flesta Rufris-etableringar avviker signifikant mot mätningar genomförda med statiska GNSS mätningar. Dock är standardosäkerheterna i stationsetableringarna och de statiska mätningarna på millimeternivåer i de flesta fall. Felkällor finns det flera av och dessa påverkar resultatet. Dock innebär dessa inte bara något negativt då det finns anledning att tro att felkällor av denna typ, mycket väl kan inträffa när mätningar görs med Rufris även i kommersiellt bruk. Studien ledde oss till slutsatserna att Rufris är en väldigt lätthanterlig metod. Det krävs bara en person för att genomföra mätningarna. En handdator och GNSS mottagare går utmärkt att bära på själv. Dock är noggrannheten i mätningarna på platser där Rufris inte etablerats med en punkt längre ifrån de övriga etableringspunkterna, inte lika hög som när en sådan punkt används. Detta stämmer överens med de teorier som finns angående mätningar med Rufris. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-147238SoM EX KAND ; 2014-22application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
description Idag kan det vara svårt att genomföra geodetiska mätningar med en fri station som sedan ska kunna refereras till ett känt geodetiskt referenssystem. Det pågår en ständig utveckling att ta fram nya metoder som kan lösa de problem som påverkar denna process. En möjlig framtida lösning kan vara realtidsuppdaterad fri station, förkortat Rufris. Rufris är en relativt ny metod för mätning som kräver tillgång till satellitsignaler men dock ingen tillgång till kända markerade punkter. Detta kan vara användbart i områden där stompunkter saknas eller där sådana antingen är gamla, icke tillförlitliga eller svårtillgängliga. Syftet med denna studie är att testa Rufris praktiska användbarhet och utvärdera dess prestanda i olika typer av miljöer för att ge underlag för framtida bruk av metoden. Testen genomfördes på tre olika platser på Kungliga Tekniska Högskolans(KTH) Campus i Stockholm under april 2014. Resultatet från studien visar att mätningarna från de flesta Rufris-etableringar avviker signifikant mot mätningar genomförda med statiska GNSS mätningar. Dock är standardosäkerheterna i stationsetableringarna och de statiska mätningarna på millimeternivåer i de flesta fall. Felkällor finns det flera av och dessa påverkar resultatet. Dock innebär dessa inte bara något negativt då det finns anledning att tro att felkällor av denna typ, mycket väl kan inträffa när mätningar görs med Rufris även i kommersiellt bruk. Studien ledde oss till slutsatserna att Rufris är en väldigt lätthanterlig metod. Det krävs bara en person för att genomföra mätningarna. En handdator och GNSS mottagare går utmärkt att bära på själv. Dock är noggrannheten i mätningarna på platser där Rufris inte etablerats med en punkt längre ifrån de övriga etableringspunkterna, inte lika hög som när en sådan punkt används. Detta stämmer överens med de teorier som finns angående mätningar med Rufris.
author Gustafsson, Klas
Berg, Oskar
spellingShingle Gustafsson, Klas
Berg, Oskar
Den praktiska användningen av realtidsuppdaterad fri station
author_facet Gustafsson, Klas
Berg, Oskar
author_sort Gustafsson, Klas
title Den praktiska användningen av realtidsuppdaterad fri station
title_short Den praktiska användningen av realtidsuppdaterad fri station
title_full Den praktiska användningen av realtidsuppdaterad fri station
title_fullStr Den praktiska användningen av realtidsuppdaterad fri station
title_full_unstemmed Den praktiska användningen av realtidsuppdaterad fri station
title_sort den praktiska användningen av realtidsuppdaterad fri station
publisher KTH, Geodesi och geoinformatik
publishDate 2014
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-147238
work_keys_str_mv AT gustafssonklas denpraktiskaanvandningenavrealtidsuppdateradfristation
AT bergoskar denpraktiskaanvandningenavrealtidsuppdateradfristation
_version_ 1716705161250865152