Användarcentrerad utveckling – Design av rehabiliteringshjälpmedel för strokepatienter

Stroke är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning och död i Sverige. Personer som insjuknar i stroke drabbas vanligen av olika typ och grad av kognitiva funktionsnedsättningar. Detta påverkar förmågan att klara av vardagen, sociala aktiviteter och digital interaktion. Ett digitalt hj...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Lyckstedt Vis, Sara
Format: Others
Language:Swedish
Published: KTH, Maskinkonstruktion (Inst.) 2013
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-141681
Description
Summary:Stroke är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning och död i Sverige. Personer som insjuknar i stroke drabbas vanligen av olika typ och grad av kognitiva funktionsnedsättningar. Detta påverkar förmågan att klara av vardagen, sociala aktiviteter och digital interaktion. Ett digitalt hjälpmedel har visats stödja personer med kognitiva nedsättningar i vardagen och att leva ett självständigt liv. Detta examensarbete syftar till att undersöka vad ett digitalt hjälpmedel ska innehålla för att stödja strokepatienters rehabilitering i hemmet. I arbetet har även strokepatienters förutsättningar för digital interaktion studerats.     Ur utvalda delar från tjänstedesign- och IT-systemutveckling togs en process fram som anpassades för detta arbete. Med en induktiv ansats och användarcentrerad process har en holistisk bild av strokepatienters upplevelser av rehabilitering och vardag skapats. Genom empiriska undersökningar har strokepatienters behov och önskemål av ett digitalt hjälpmedel identifierats. En interaktiv prototyp har utvecklats iterativt tillsammans med strokepatienter.    Studien visar behov av att all information om patientens rehabilitering och sjukdomstillstånd ska samlas på ett och samma ställe. För att underlätta för patienten i rehabilitering och vardag behöver hjälpmedlet kompletteras med stödtjänster. Utifrån strokepatienters perspektiv har ett digitalt rehabiliteringshjälpmedel, med rehabiliteringsplan och stödtjänster, utformats. Att ha mål, delmål och skattning av rehabiliteringsstatus inkluderat och visualiserat upplevdes som motiverande faktorer. En tydlig kalender med påminnelser och möjlighet till att anteckna är några av de tjänster som uppfattades vara användbara och ge stöd i vardagen.   Studien visar att ett digitalt hjälpmedel för strokepatienter bör utformas för att stödja och kompensera kognitiva funktionsnedsättningar. Att inte belasta minnet och undvika hjärntrötthet är några aspekter att ta hänsyn till vid utformning av ett sådant gränssnitt. Arbetet resulterade i ett generaliserat gränssnitt med möjlighet till individanpassningar. Det framtagna digitala hjälpmedlet ger strokepatienter möjlighet att samla allt om sig själv på en samma plats, allt från privata anteckningar till träningsprogram och anpassa det utifrån typ och grad av kognitiva funktionsnedsättningar.