Hur kan företag använda uppförandekoder, vid upphandling med leverantörer vid outsourcing, för att främja hållbarhet i hela försörjningskedjan?

• Main Authors: Reljanovic, Sandra, Ängeby, William
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: KTH, Industriell produktion 2013
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-129162

I och med den ökade globaliseringen och att företag blir allt större har de fått ett ökat ansvar för hela sin försörjningskedja och en större fokus på hållbar utveckling. Uppstår det någon typ av skandal i kedjan är det oftast huvudföretaget som får stå för skulden, därmed har företag börjat införa så kallade uppförandekoder. Koderna är dokument med riktlinjer och krav inom hållbar utveckling som företagen vill att deras leverantörer ska följa. De införs vid upphandlingen med leverantörerna och kan antingen vara ett muntligt eller skriftligt avtal som medföljs i kontraktet. Många företag har arbetat med hållbar utveckling länge men uppförandekoder är något de har börjat införa då det är något som har blivit allt mer populärt under den senaste tiden. Många företag bygger sina koder på internationella organisationer så som ILO, OECD samt mänskliga rättigheter. Teorin påpekar även att för att koderna ska vara effektiva bör det utföras någon form av uppföljning, så som kontroll av leverantörernas fabriker. Syftet med denna rapport är att undersöka hur företag använder koderna med sina leverantörer när de arbetar globalt och om koderna kan bidra till hållbar utveckling. Studiens frågeställning är därför följande: Hur kan företag använda uppförandekoder, vid upphandling med leverantörer vid outsourcing, för att främja hållbar utveckling? För att besvara frågeställningen intervjuades två stora globala svenska företag som både arbetar med koder och har en etablerad hållbarhetsstrategi. Resultatet av undersökningen visade att företagen använder koderna i sina kontrakt vid upphandlingen med leverantörerna för att säkerställa att de ansvarar för hela sin kedja och försöker bidra till hållbar utveckling. En slutstas som kunde dras var att koderna i sig inte främjar eller bidrar direkt till hållbar utveckling. Koderna är en grund och ett första steg till hur företag skall kunna arbeta och främja hållbarhet i hela produktionskedjan. Hållbar utveckling nås först när en uppföljning av koderna utförs. Följs inte koderna upp blir det bara en pappersprodukt. Undersökningen påvisade även att det är viktigt att företagen vid upphandlingen även påpekar vikten av uppföljningarna och att de inte ska ses som något negativt utan som ett förbättringsarbete. Det är även något leverantörerna själva borde arbete med och därför skulle det vara bra om företagen kunde hjälpa dem med att starta upp ett eget förbättringsarbete. === The increased globalization and the fact that companies are becoming larger has led to the pressure of that companies must take responsibility for their whole supply chain and focus more on sustainable development. If there are any problems within the supply chain the blame and responsibility will be on the head company and not the suppliers. Therefore companies have started to work with codes of conduct. The codes are documents which contain guidelines, requirements and demands, containing sustainability questions, which the supplier must agree to follow to become a supplier. The codes are introduced in the contract and can either be negotiated orally or written in an appendix in the contract. The investigated companies use the codes in their contract as an appendix. Many companies have been working with sustainable development for a long time but the codes are something that has become more popular during the last years. Many companies base their codes on international organizations such as ILO and OECD and also human rights. The theories of this study even show that the code itself is not enough, therefore companies must perform some kind of audit. The aim of this study is to investigate how companies use the codes with their suppliers when they have a global supply chain and network and if the codes can contribute to sustainable development. The main question of this study is: How can codes of conduct, when negotiating with suppliers when outsourcing, contribute to sustainable development? To answer the questions two global Swedish companies were interviewed, they both work with the codes and have an established sustainability strategy. The results from the investigation showed that the companies use the codes in the contract when negotiating with the suppliers to certain that they are taking their responsibility and trying to contribute to sustainable development. One conclusion of the study is that the codes don’t directly contribute to sustainable development itself. The codes are a first step to how companies should work with sustainability in their supply chain. Sustainable development is first achieved when the company makes an audit. Without the audits the codes would just be paperwork. Another conclusion is that when negotiating with the suppliers focus should also be on point out that the audits are very important. They should not be associated as negative but as a way of improving their work. It is something that the suppliers themselves should work with and the companies should therefore try to help the suppliers with some kind of support of how to start this action.