Energilösningar för Norra Djurgårdsstaden
Miljöfrågan har blivit mer och mer uppmärksammat i media och samhället. Detta har lett att mer krav ställs på att exempelvis minska energibehovet av flerbostadshus och därmed minska koldioxidbelastningen. Syftet med denna rapport är att besvara frågeställningen ”Hur kan olika kombinationer av energi...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
KTH, Industriell ekologi
2011
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-108234 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-kth-108234 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Norra Djurgårdsstaden Energilösningar Koldioxidbelastningen Modellfastigheter Lågenergihus |
spellingShingle |
Norra Djurgårdsstaden Energilösningar Koldioxidbelastningen Modellfastigheter Lågenergihus Tvärne, Natalie Energilösningar för Norra Djurgårdsstaden |
description |
Miljöfrågan har blivit mer och mer uppmärksammat i media och samhället. Detta har lett att mer krav ställs på att exempelvis minska energibehovet av flerbostadshus och därmed minska koldioxidbelastningen. Syftet med denna rapport är att besvara frågeställningen ”Hur kan olika kombinationer av energilösningar i flerbostadshus bidra till att vision och energimålen för NDS uppnås?”. För att kunna besvara huvudfrågan behövs data över modellfastigheters energibehov. Detta görs genom att få data och fakta från litteraturstudier och djupintervjuer. Med hjälp av energibehovet från intervjuerna kan koldioxidbelastningen beräknas och en jämförelse över de olika kombinationerna av energilösningar kan göras. Ett av resultatet från intervjuerna var att det framgick tydligt Boverkets energikrav för flerbostadshus är för lågt satt. Detta eftersom alla byggherrarnas modellfastigheter hade väsentligt lägre energibehov än Boverkets krav samt att respondenterna tyckte att kravet antingen var rimligt eller kunde skärpas. Respondenterna tyckte generellt att fjärrvärme var ett bättre alternativ vid uppvärmning då värmepumpar drivs av el. Detta då det finns risk att marginal el används som ger högre koldioxidbelastning enligt respondenterna. Vid efterföljande beräkning blev resultatet att den bästa modellfastigheten ur koldioxidsynpunkt var ett lågenergihus med frånluftvärmepump som använder grön el. I fallet nordisk elmix hade de båda passivhusen lägst koldioxidbelastning, följt av lågenergihuset i kombination med FTX och fjärrvärme. Viljan att bygga lågenergihus som samtidigt är lönsamma var hos alla respondenterna stor. Emellertid valet över tekniken som att bygga passivhus eller lågenergihus var åsikterna både negativ och positiv. Vid frågan om hur stor viljan och intresse över ny teknik som solenergi och gröna tak visade det sig att respondenterna inte använde solenergi i nybyggnation utan avvaktar tills det blir ekonomisk hållbara och kommersiellt gångbart. Under litteraturstudien framgick det att gröna tak skulle vara en energiåtgärd eftersom uppvärmnings- och kylbehovet skulle minska. Detta till motsatt till vad respondenterna svarade, de använde inte gröna tak som en åtgärd utan främst ur estetisk synpunkt, det såg vackert ut eller om en grönytefaktor behövdes uppfyllas. Att bygga modellfastigheterna som hade lägst koldioxidbelastning kan endast bidra till att NDS:s visions mål kan uppnås, men inte ensamt göra att dessa uppfylls. === Due to recent environmental concern regarding the climate change more and more pressure is laid on restricting the energy consumption on residential buildings, primarily to lower the carbon dioxide strain on the environment. The aim of this report is to answer how different combinations of energy solutions in residential buildings can contribute to the vision and energy goals of Norra Djurgårdsstaden (NDS) in Stockholm can be achieved. To answer this question an extensive literature study was done and interviewing five constructors who are connected in the NDS project. From the constructers the carbon dioxide strain could be calculated from energy consumption values of their model buildings. One of the results from the interviews was that the limit for energy consumption of residential buildings from Boverket was too low. This conclusion is due to the fact that all respondents’ model buildings had lower energy consumption than Boverkets’ limit and the response from the respondents said that the limit was reasonable or could be stricter. The general response of the respondents was that district heating is the better choice between using district heating or heat pumps when heating. This is because heat pumps are driven by electricity and when using electricity there is a risk of using marginal electricity. After the calculation of the carbon dioxide strain, the model building with the lowest strain was the exhaust air heath pump if it was driven by environmentally friendly electricity. If the model building was using Nordic electricity mix the model building with the lowest strain was the passive houses, then low energy house with the combination of FTX and district heating. The will to build low energy building was high, if it was on the same time profitable. But the response was both positive and negative on building passive house. It was clear after the interviews that new technology like solar energy and green roofs was negative. Using solar energy was interesting but the constructors are waiting until solar energy is more profitable and commercial marketable. Using green roofs to lower energy consumption was not likely, the constructors use green roofs on esthetic reasons or if the building had restriction on green areas. The conclusion of this report is if building model buildings with the lowest energy consumption would only contribute to NDS’s vision goals, not to alone fulfill the goal. |
author |
Tvärne, Natalie |
author_facet |
Tvärne, Natalie |
author_sort |
Tvärne, Natalie |
title |
Energilösningar för Norra Djurgårdsstaden |
title_short |
Energilösningar för Norra Djurgårdsstaden |
title_full |
Energilösningar för Norra Djurgårdsstaden |
title_fullStr |
Energilösningar för Norra Djurgårdsstaden |
title_full_unstemmed |
Energilösningar för Norra Djurgårdsstaden |
title_sort |
energilösningar för norra djurgårdsstaden |
publisher |
KTH, Industriell ekologi |
publishDate |
2011 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-108234 |
work_keys_str_mv |
AT tvarnenatalie energilosningarfornorradjurgardsstaden |
_version_ |
1716579227965325312 |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-kth-1082342013-03-26T17:14:00ZEnergilösningar för Norra DjurgårdsstadensweTvärne, NatalieKTH, Industriell ekologi2011Norra DjurgårdsstadenEnergilösningarKoldioxidbelastningenModellfastigheterLågenergihusMiljöfrågan har blivit mer och mer uppmärksammat i media och samhället. Detta har lett att mer krav ställs på att exempelvis minska energibehovet av flerbostadshus och därmed minska koldioxidbelastningen. Syftet med denna rapport är att besvara frågeställningen ”Hur kan olika kombinationer av energilösningar i flerbostadshus bidra till att vision och energimålen för NDS uppnås?”. För att kunna besvara huvudfrågan behövs data över modellfastigheters energibehov. Detta görs genom att få data och fakta från litteraturstudier och djupintervjuer. Med hjälp av energibehovet från intervjuerna kan koldioxidbelastningen beräknas och en jämförelse över de olika kombinationerna av energilösningar kan göras. Ett av resultatet från intervjuerna var att det framgick tydligt Boverkets energikrav för flerbostadshus är för lågt satt. Detta eftersom alla byggherrarnas modellfastigheter hade väsentligt lägre energibehov än Boverkets krav samt att respondenterna tyckte att kravet antingen var rimligt eller kunde skärpas. Respondenterna tyckte generellt att fjärrvärme var ett bättre alternativ vid uppvärmning då värmepumpar drivs av el. Detta då det finns risk att marginal el används som ger högre koldioxidbelastning enligt respondenterna. Vid efterföljande beräkning blev resultatet att den bästa modellfastigheten ur koldioxidsynpunkt var ett lågenergihus med frånluftvärmepump som använder grön el. I fallet nordisk elmix hade de båda passivhusen lägst koldioxidbelastning, följt av lågenergihuset i kombination med FTX och fjärrvärme. Viljan att bygga lågenergihus som samtidigt är lönsamma var hos alla respondenterna stor. Emellertid valet över tekniken som att bygga passivhus eller lågenergihus var åsikterna både negativ och positiv. Vid frågan om hur stor viljan och intresse över ny teknik som solenergi och gröna tak visade det sig att respondenterna inte använde solenergi i nybyggnation utan avvaktar tills det blir ekonomisk hållbara och kommersiellt gångbart. Under litteraturstudien framgick det att gröna tak skulle vara en energiåtgärd eftersom uppvärmnings- och kylbehovet skulle minska. Detta till motsatt till vad respondenterna svarade, de använde inte gröna tak som en åtgärd utan främst ur estetisk synpunkt, det såg vackert ut eller om en grönytefaktor behövdes uppfyllas. Att bygga modellfastigheterna som hade lägst koldioxidbelastning kan endast bidra till att NDS:s visions mål kan uppnås, men inte ensamt göra att dessa uppfylls. Due to recent environmental concern regarding the climate change more and more pressure is laid on restricting the energy consumption on residential buildings, primarily to lower the carbon dioxide strain on the environment. The aim of this report is to answer how different combinations of energy solutions in residential buildings can contribute to the vision and energy goals of Norra Djurgårdsstaden (NDS) in Stockholm can be achieved. To answer this question an extensive literature study was done and interviewing five constructors who are connected in the NDS project. From the constructers the carbon dioxide strain could be calculated from energy consumption values of their model buildings. One of the results from the interviews was that the limit for energy consumption of residential buildings from Boverket was too low. This conclusion is due to the fact that all respondents’ model buildings had lower energy consumption than Boverkets’ limit and the response from the respondents said that the limit was reasonable or could be stricter. The general response of the respondents was that district heating is the better choice between using district heating or heat pumps when heating. This is because heat pumps are driven by electricity and when using electricity there is a risk of using marginal electricity. After the calculation of the carbon dioxide strain, the model building with the lowest strain was the exhaust air heath pump if it was driven by environmentally friendly electricity. If the model building was using Nordic electricity mix the model building with the lowest strain was the passive houses, then low energy house with the combination of FTX and district heating. The will to build low energy building was high, if it was on the same time profitable. But the response was both positive and negative on building passive house. It was clear after the interviews that new technology like solar energy and green roofs was negative. Using solar energy was interesting but the constructors are waiting until solar energy is more profitable and commercial marketable. Using green roofs to lower energy consumption was not likely, the constructors use green roofs on esthetic reasons or if the building had restriction on green areas. The conclusion of this report is if building model buildings with the lowest energy consumption would only contribute to NDS’s vision goals, not to alone fulfill the goal. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-108234Trita-IM, 1402-7615 ; 2011:13application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |