| Summary: | Under utbildningen inom samhällsbyggnad med inriktning stadsplanering på KTH har det funnits två teoretiska koncept som varit centrala och återkommande: hållbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa två, inom teorin till stor del skilda tankesfärer har under utbildningen däremot sällan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats ämnar därför utforska hur en planeringsprocess präglad av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska gränsland har att svara upp mot de ideal om hållbarhet och medbestämmande som den är präglad av. Mer specifikt ämnar uppsatsen undersöka frågeställningarna: Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering ut? Vilka begränsningar och möjligheter kan en sådan praktik vara präglad av? Studien är tvådelad och inleds med en litteraturstudie av de två teoretiska koncepten hållbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet från ett teoretiskt perspektiv. I studiens andra del utforskas begreppens kompatibilitet i planeringspraktiken genom att titta på Järvalyftet i Stockholm. Detta fall har funnits lämpligt då det präglas av uttalade ambitioner om både hållbarhet och medborgarinflytande samt för att det som pågående projekt erbjuder möjlighet till insyn i planeringspraktiken. I fallstudien utgörs materialet av officiella handlingar såsom Stockholm stads förslag till strukturplaner och politiska styrdokument. Empiriskt material har samlats in genom kvalitativa intervjuer med en rad aktörer som på olika sätt och omfattning är eller har varit delaktiga i projektet Järvalyftet. Fokus har legat på planerarens och samhällsplanerings roll, dock har det empiriska materialet kompletterats med ytterligare berörda parter såsom intressegrupper, för att möjliggöra en vidare diskussion. Slutligen presenteras de slutsatser som dragits. Initialt de slutsatser som har hämtats från fallstudien Järvalyftet kring de problem och möjligheter som kan uppstå i en planeringspraktik präglad av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering. Därefter görs en mer vidgad diskussion kring de mer generella problem och potentialer som kan tänkas uppstå i en samtida planeringsprocess som influeras av de båda teoretiska begreppen. === Two theoretical concepts have been central and reoccurring throughout the urban and regional planning program at Kungliga Tekniska högskolan (Royal Institute of Technology) in Stockholm: sustainability with its three aspects ecological, economic and social sustainability, and communicative planning. The two concepts are within theory often discussed separately, and their compatibility has rarely been problematized in relation to applied planning practice during the education. The aim of this thesis is therefore to explore what a planning process influenced by sustainability and communicative planning ideals might look like, as well as to discuss the potential of a planning practice within this theoretical borderland to achieve the ideals of sustainability and citizen participation which also constitutes it. Explicitly, the thesis aims to explore: What might a planning practice governed by sustainability and communicative planning ideals look like? What are the possibilities and limitations linked to this kind of practice? The study is divided into two parts. Initially, a literature review maps the two theoretical concepts sustainability and communicative planning, to explore their compatibility from a theoretical perspective. Secondly, the concepts’ compatibility in planning practice is explored by conducting a case study of Järvalyftet in Stockholm. This project was chosen because it provides an opportunity to explore the relation between sustainability and communicative planning within an existing practical planning process. The case study is based on official planning and strategic documents, at project and city level. Empirical qualitative data has been collected by interviewing different actors that to varying degrees have been involved in the Järvalyftet project. The focus has been on the role of spatial planning and the planners, but the empirical data has also been supplemented with the views of other affected parties to facilitate a broader concluding discussion. The last part of the thesis presents the final conclusions. Firstly the conclusions which are linked to the Järvalyftet case study regarding the observed issues and possibilities that can occur in planning practice based on ideals of sustainability and communicative planning. Lastly, a broader discussion addresses the more general problems and potentials that are likely to spring from a contemporary planning process influenced by both of the theoretical concepts.
|
|---|
