| Summary: | Sammanfattning I dagens samhälle sker en stor transport av virtuellt vatten mellan världens länder. Med virtuellt vatten menas allt det vatten som går åt för att producera en produkt. Sverige importerar virtuellt vatten från exempelvis Brasilien i form av kaffe. Hoekstra och Chapagain har beräknat att en kopp kaffe innehåller 140 liter virtuellt vatten. Detta virtuella vatten består av färskvatten som har förbrukats i Brasilien för att odla, producera och förpacka kaffet. Färskvatten finns endast i begränsad mängd. Sverige har stor tillgång på det men i många länder, som Sverige importerar virtuellt vatten ifrån, råder det brist på färskvatten. Som exempel importerar Sverige stora mängder virtuellt vatten från Tyskland, Spanien och Indien som redan idag förbrukar mellan 40 – 50 % av sina förnyelsebara vattentillgångar. Då befolkningsmängden och den globala temperaturen ökar kommer denna transport av virtuellt vatten inte kunna fortgå i samma utsträckning i framtiden. För att kunna analysera hur mycket färskvatten som faktiskt behövs i ett land, område, region eller liknande introducerade Arjen Y. Hoekstra konceptet vattenfotavtryck år 2002. Vattenfotavtrycket för ett land definieras som den volym vatten som går åt för att producera de produkter och tjänster som konsumeras i det aktuella landet. Det delas upp i två delar, internt och externt vattenfotavtryck. Med det interna vattenfotavtrycket menas den totala volym vatten som används av det inhemska vattnet i den nationella ekonomin, minus det virtuella vatten som exporteras till andra länder. Det externa vattenfotavtrycket definieras som den volym vatten som används i andra länder för att framställa de varor som konsumeras i det aktuella landet, och är den del av vattenfotavtrycket studien har fokuserat på. Sveriges totala vattenfotavtryck är beräknat till 2150 m 3/invånare/år, detta kan sättas i förhållande till det globala medlet, som är 1564 m3 /inv/år. Dagligen förbrukar en medelsvensk 5890 liter vatten/inv/dag. 72 % av detta är relaterat till jordbruksprodukter, 22,4 % till industriprodukter och bara 330 liter, det vill säga 5,6 % är vatten som används i hushållet. Studien resulterar i en arbetsmetodik för att identifiera de produkter som orsakar ett stort externt vattenfotavtryck för ett lokalsamhälle, hur detta samhälle påverkar den globala vattenförbrukningen i form av virtuellt vatten och hur den kan minskas. Arbetsmetodiken är en steg-för-steg-metod och delas in i fyra olika faser: Fas 1. Avgränsa det studerade området; Fas 2. Identifiera vattenfotavtrycket; Fas 3. Planera åtgärder för att minska det externa vattenfotavtrycket; Fas 4. Analysera resultaten. Arbetsmetodiken beskriver vad man ska tänka på, vad som saknas i dagsläget och hur man ska räkna när man vill titta på ett lokalsamhälles externa vattenfotavtryck. I arbetet används Ornö som exempel för att applicera den framarbetade arbetsmetodiken på. ii Vårt exempel, Ornö, är en ö i Stockholms skärgård. Ön som ligger i Haninge kommun är glesbebyggd med 5,7 invånare per kvadratkilometer, i förhållande till Sverige som land, som har 22,8 inv/km 2 . Detta medför att det finns stor tillgång till färskvatten och goda odlingsmöjligheter på ön. Studien identifierar sjutton jordbruksprodukter som svarar för 60 % av Sveriges externa vattenfotavtryck. Av dessa produkter är det kaffe som står för den största andelen, 16,3 %. Förutom kaffe står köttprodukter för en stor del av Sveriges externa vattenfotavtryck, cirka 16 %. Alla dessa sjutton produkter kan inte ersättas med lokalt odlade produkter, detta på grund av att klimatet i Sverige inte lämpar sig för det. Detta gäller exempelvis för kaffe. Dock visar studien att 35 % av det externa vattenfotavtrycket kan ersättas genom lokal produktion. När arbetsmetodiken applicerades på Ornö uppmärksammades att den konsumtionsstatistik som finns är otillräcklig. Därför antogs att en ornöbo konsumerar som en medelsvensk. Om en liknande studie ska göras i framtiden borde denna statistik tas fram. För att göra detta finns det framförallt två alternativ. Det första alternativet är att genom en utförlig enkätundersökning få fram vad människorna i det aktuella samhället konsumerar i detalj. Det andra alternativet är att Statistiska centralbyrån (SCB) eller annan liknande organisation gjorde en undersökning på vad människor i Sverige med olika inkomster, åldrar eller annan gruppering konsumerar. För att sedan kunna överföra det på invånarna i lokalsamhället. === Abstract In today's society is a large shipment of virtual water between countries in the world. Virtual water refers to all the water consumed to produce a product. From this standpoint, Sweden is importing virtual water from Brazil when we import coffee. Hoekstra and Chapagain have calculated that one cup of coffee contains 140 liters of virtual water. This water is all the freshwater that is consumed in Brazil to grow, package and carry the goods to Sweden. Fresh water is something that exists in limited quantities. In Sweden we have plenty of fresh water, but many of the countries we are importing virtual water from there is a shortages of fresh water. As an example, Sweden is importing large quantities of virtual water from countries like Germany, Spain and India, which today consumes between 40-50% of their renewable water resources. With an increased population and as the temperature increases, this consumption is going to be problematic. In order to analyze how much fresh water is actually needed in a country, territory, region or similar Arjen Y. Hoekstra introduced the water footprint concept in year 2002. Water footprint is defined as the volume of water that goes in to producing the products and services consumed in that area. The water footprint is divided into two parts, internal and external water footprint. With the internal water footprint means the total volume of water used by the domestic water in the national economy, minus the virtual water exported to other areas. The external water footprint is defined as the annual volume of water used in other countries to produce the goods consumed in the area and is the part that this degree thesis will be focused on. Sweden's total water footprint is estimated to 2150 m 3/inhabitants/year, this can be taken in relation to the global average, which is 1564 m3 /inhab/year. Daily the average Swede consumes an average of 5890 liters of water/person/day. 4240 liters of this (72 %) is related to agricultural products, 1320 liters (22.4 %) for industrial products and only 330 liters (5.6 %) water used in the household. The purpose of this degree thesis is to develop a methodology for identifying the products that cause a large external water footprint for a local community, how this society affects global water consumption in the form of virtual water and how it can be reduced. The methodology is a step-by-step approach and is divided into four phases. Phase 1. Delimit the study area, Phase 2. Identify the water footprint, Phase 3. Planning measures to reduce external water footprint, Phase 4. Analyze the results. The methodology describes what to think about, what is missing and how to calculate when you want to calculate a local society's external water footprint. The degree thesis is using Ornö as an example to apply the presented methodology on. Our example, Ornö, is an island in the Stockholm archipelago. The island which is located in Haninge municipality is sparsely populated, 5.7 inhabitants per square kilometer, compared to iv Sweden as a country, which has 22.8 inv/km 2 . This means that there is much access to fresh water and good farming opportunities on the island. The degree thesis identifies 17 agricultural products that accounts for 60 % of Sweden's external water footprint. Of these 17 products coffee is the individual crop, which accounts for the bulk of Sweden's external water footprint, 16.3 %. In addition to coffee, meat products accounts for about 16 % of the footprint. All of these 17 products are not products that can be replaced with local production. Because of the Swedish climate not all crops are fit to grow there, such as coffee. However, the study shows that 35% of the external water footprint can be replaced with local production. To make a study, at a local community, it is above all statistics and data on consumption in the current society that is missing. To overcome this, we see two main solutions. The first is through a detailed survey that produces what people in the society consume in detail. A second solution could be that the Statistiska centralbyrån (SCB), or a similar organization, did a survey on what people in the country with different incomes, ages or other groupings are consuming. In order to transfer it back to the residents in the local community
|
|---|
