Rikoschetter från finkalibrig ammunition.

• Main Author: Erlandsson, Stefan
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: KTH, Hållfasthetslära (Inst.) 2012
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-103787

Försvarsmakten har köpt in en ny typ av ammunition till Ak 5 och Ksp 90, miljöammunition. Den nya ammunitionen har en stålkärna istället för en blykärna. För att vikten på projektilen skall vara den samma har projektilen gjorts något längre. Eftersom stål har andra materialegenskaper än bly kommer den nya projektilen (5,56 mm sk ptr 5B stkprj) att studsa, rikoschettera annorlunda än den gamla. Rikoschetter utgör en risk för såväl egna förband som tredje person vilket gör att det är av största vikt att förstå fenomenet, försöka minimera sannolikheten för att rikoschett ska uppstå och att uppdatera säkerhetsföreskrifterna. Försvarsmakten har under 2011 initierat ett rikoschettprojekt på FOI med inriktning mot finkaliberammunition och riskområdesberäkningar. Inom ramen för detta behövs modeller för att kunna förutsäga risken för rikoschett mot olika målmaterial. Detta examensarbete syftar till att ge en analys av tillgängliga rikoschettmodeller med fokus på vilka fall som kan hanteras, vilka indata som krävs och vilka resultat modellen kan förutsäga (t.ex. rikoschettvinkel och hastighetsminskning). Då tillgången till användbara modeller visat sig vara begränsad har ett arbete påbörjats för att fastställa olika parametrars inverkan på rikoschettutfallet. Den parameter som bedömdes intressantast att börja med var projektilkärnans hårdhet, dels därför att den sannolikt har stor betydelse för rikoschetten, dels för att den nya miljöammunitionen har ett annat kärnmaterial än den gamla och dels för att kärnmaterialet i hotammunition varierar avsevärt. Den experimentella studien visade på en klar korrelation mellan ökad hårdhet och ökad rikoschettvinkel, en hårdare projektil studsar mer än en mjukare. Den visade även på att hårdheten inte har en inverkan på rikoschetthastigheten. Den numeriska studien ger en användbar skattning med ett fel på ca 0 till 10 %. De empiriska modellerna var inte tillräckligt tillförlitliga för att göra användbara skattningar av varken rikoschetthastigheten eller rikoschettvinkeln.