Utvärdering av den bärande tegel- och betongstommen i en byggnad från år 1916

• Main Author: Jönsson, Julia
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: KTH, Betongbyggnad 2012
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-100879

This Master thesis is about a postal- and telegraphic building in Eskilstuna, Sweden. The construction methods for the specific building and buildings in general from the same time are described. The purpose of the report is to describe the loads acting on the building and how it has been built and why it has been rebuilt during the years. After this, possibilities of reconstruction and adaptation for today’s demands can be evaluated. The building’s bearing structure consists of masonry walls, columns of concrete, slabs of concrete and high rafters of wood that carry the copper roof. The walls are not insulated since the masonry wall was the insulation available at the time. Some parts of the building have been strengthened over the years but as for the rest it is the same as it was when constructed in 1916. In the process of this work, some interesting design solutions were discovered that are described in detail. The concrete slabs contain airbrick members, which made the floor lighter but still taking almost as much load as one constructed only with concrete. Concrete as a material is also discussed. It was very new as a building material at the time and there are doubts about how well the concrete could be mixed and which load bearing capacity could be reached. On the entrance floor the support system has been strengthened with columns and beams of steel. A calculation shows that the newer members are no longer needed but they must have been in the 1930s, when the steel was added. Reinforcements could result in problems at the joints to the old bearing system; as the points of loading may have changed. Calculations are made according to Eurocodes to investigate the load bearing capacity today. One external wall and one column on the entrance floor have been selected as they are considered the most loaded and the floor height is greater here than in other parts of the building. The result is that the capacity of the structure is generally large, as is expected since it is a massive building and as such often oversized at the time of construction. Complicating the analysis of the calculations is the uncertainty of material strength for masonry and concrete. If the calculations are made with the low values that were used in the 1910s, the investigated wall fails compared to today's requirements. Therefore, caution should be taken regarding additional loading of the wall. If alterations are made in similar houses, the risk is that they are considered extremely oversized so that the danger of further loading is neglected. The results here do show that it is always important to look at the individual parts bearing capacity. === Examensarbetet behandlar Eskilstunas post- och telegrafhus som är uppfört år 1916. Byggnadssättet för den specifika byggnaden samt byggnader i allmänhet från samma tid är beskrivet. Målet med arbetet är att få en uppfattning om hur huset är belastat och hur dess skick är idag. Baserat på detta kan möjligheter vid ombyggnad sedan undersökas och en anpassning till dagens krav kan ske. Husets bärande stomme består av tegelmurar i alla plan, pelare av betong, bjälklag i betong samt ett högt tak av trä. Väggarna är inte isolerade förutom av tegelmuren som vid byggnationen var den isolering som fanns att tillgå. Vissa delar av huset har förstärkts under åren men i övrigt är det sig likt från byggnationen år 1916. Under arbetets gång påträffades vissa intressanta konstruktionslösningar som studerats närmare. Betongbjälklagen innehåller sparkroppar av tegel som underlättade bygget på flera sätt. De innebär lättare bjälklag som ändå bär i stort sett lika mycket last som ett i endast betong. Materialet betong var nytt som bärande material i hus på 1910-talet och det finns tveksamheter kring hur väl betongen kunde blandas och hur bra hållfastheten därför är idag. I entréplan har det bärande systemet förstärkts med pelare och balkar i stål. Beräkningar visar att förstärkningen inte längre behövs så på 1930-talet, när förstärkningen gjordes, belastades bjälklaget ovan förmodligen av tunga maskiner. Förstärkningar kan medföra vissa problem i anslutningarna till det gamla bärande systemet, exempelvis kan lastbilden ha förändrats. Beräkningar är gjorda enligt eurokoder för att undersöka hur belastat huset är idag. Bärande yttervägg samt pelare i entréplan har valts ut då de anses mest belastade och våningshöjden är större här jämfört med i andra delar i huset. Resultatet är att kapaciteten i konstruktionen i allmänhet är stor, vilket är väntat i så tunga hus. Byggnader från samma tid är ofta överdimensionerade. Det som försvårar analysen av beräkningarna är osäkerheten i materialhållfasthet för både tegel och betong. Om de låga värden som ansågs gälla på 1910-talet används får ytterväggen för låg bärförmåga jämfört med dagens krav, vilket visar att försiktighet krävs gällande ytterligare belastning på väggen. Om ombyggnationer görs i liknande hus är risken att de anses så överdimensionerade att det inte finns någon risk med ytterligare pålastning. Resultatet här visar att det alltid är viktigt att undersöka de bärande delarnas kapacitet.