Felisolering av hytt- och chassikomponenter på tunga fordon

This master of science thesis is focusing on how the fault handling on hardware connected to a control unit on a Scania vehicle is working. To the hardware counts buttons levers, sensors and CAN. The work has been concentrated upon how the fault handling is working and if it is possible to find any...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Eriksson, Magnus
Format: Others
Language:Swedish
Published: KTH, Maskinkonstruktion (Inst.) 2008
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-100201
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-kth-100201
record_format oai_dc
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
description This master of science thesis is focusing on how the fault handling on hardware connected to a control unit on a Scania vehicle is working. To the hardware counts buttons levers, sensors and CAN. The work has been concentrated upon how the fault handling is working and if it is possible to find any new fault modes. The control unit that has been studied is called the Coordinator and is the core in Scanias three networks of control units. The Coordinators work is to transmit messages between the three networks and to process signals from buttons, levers and sensors. The values is then used internally or is sent to other control units on the CAN networks. The work has been divided into three parts: a literature study about different methods and notations in fault detection and diagnosis, an analyze about the fault handling of the hardware and one analyze about the CAN-traffic. The fault handling on the Coordinator is built upon different, often very simple test. Most of the tests are plausibility tests or of limit check type. To improve the fault handling a suggestion is to use tests that look more on how faults appear based on time. One such test has been made to find faults whit a common error cause. Time based tests can also detect glitch in a contact or unnatural behaviour. Because one of the Coordinators tasks is to transfer messages between the different CANnetworks the CPU-load will be affected of the bus-load. A test showed that there is a linear relation between the bus-load and the CPU-load. Information about the bus-load can improve the fault isolation on CAN errors. If the bus-load is high the fault is depending on a high busload. If the busload is normal or low the fault is very likely depending on a physical fault as a faulty control unit or a broken network. A future work is to lock at systematic faults that can appear when hardware is not connected correct. === Detta examensarbete fokuserar på hur felhanteringen av hårdvara kopplad till en styrenhet på ett Scaniafordon fungerar. Till hårdvara räknas bland annat knappar, spakar, sensorer och CAN. Arbetet har inriktats på att se hur felhanteringen fungerar och om det går att hitta några nya felmoder. Styrenheten som har undersökts kallas Koordinatorn och är kärnan i Scanias tre nätverk av styrsystem. Koordinatorns uppgift är att överföra information mellan de olika nätverken och att ta in och behandla information från knappar och sensorer, vars värden används internt eller skickas ut via CAN till andra styrenheter. Arbetet är uppdelat i tre delar: litteraturstudie om metoder och begrepp inom feldetektering och diagnos, analys av hårdvaran samt av CAN-trafiken. Felhanteringen på Koordinatorn bygger idag på olika test som ofta är av enkel karaktär, merparten av testen är sannolikhetstest eller av ”limit check” typ. Felisoleringen fungerar bra men den kan bli bättre. För att förbättra felsökningen föreslås användning av test som tittar mer på hur fel uppkommer kopplat till tid. Ett sådant test har konstruerats för att lokalisera fel med gemensamma felorsaker. Tidstest gör det även möjligt att detektera glappkontakter eller onaturligt beteende. Eftersom en av Koordinatorns uppgifter är att överföra information mellan de olika CANnätverken, kommer processorlasten att påverkas av hur mycket information som sänds på CAN-nätverken. Ett test visade att det finns ett linjärt förhållande mellan antal meddelanden och processorlasten, detta förhållande kan vara värt att tänka på vid en ökning av busslasten. Genom att beräkna busslasten kan den informationen förbättra felisoleringen av CANrelaterade fel. Om busslasten är hög beror antagligen CAN-felet på för hög belastning av nätverket. Är busslasten normal eller låg vid feltillfället går det att anta att det är ett fysiskt fel på en styrenhet eller avbrott på bussen. Ett framtida arbete är att undersöka systematiska fel som kan uppkomma genom felaktig inkoppling av hårdvara.
author Eriksson, Magnus
spellingShingle Eriksson, Magnus
Felisolering av hytt- och chassikomponenter på tunga fordon
author_facet Eriksson, Magnus
author_sort Eriksson, Magnus
title Felisolering av hytt- och chassikomponenter på tunga fordon
title_short Felisolering av hytt- och chassikomponenter på tunga fordon
title_full Felisolering av hytt- och chassikomponenter på tunga fordon
title_fullStr Felisolering av hytt- och chassikomponenter på tunga fordon
title_full_unstemmed Felisolering av hytt- och chassikomponenter på tunga fordon
title_sort felisolering av hytt- och chassikomponenter på tunga fordon
publisher KTH, Maskinkonstruktion (Inst.)
publishDate 2008
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-100201
work_keys_str_mv AT erikssonmagnus felisoleringavhyttochchassikomponenterpatungafordon
AT erikssonmagnus faultisolationoncabandchassiscomponentsinheavydutyvehicles
_version_ 1716531446560063488
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-kth-1002012013-01-08T13:52:28ZFelisolering av hytt- och chassikomponenter på tunga fordonsweFault isolation on cab- and chassis components in heavy duty vehiclesEriksson, MagnusKTH, Maskinkonstruktion (Inst.)2008This master of science thesis is focusing on how the fault handling on hardware connected to a control unit on a Scania vehicle is working. To the hardware counts buttons levers, sensors and CAN. The work has been concentrated upon how the fault handling is working and if it is possible to find any new fault modes. The control unit that has been studied is called the Coordinator and is the core in Scanias three networks of control units. The Coordinators work is to transmit messages between the three networks and to process signals from buttons, levers and sensors. The values is then used internally or is sent to other control units on the CAN networks. The work has been divided into three parts: a literature study about different methods and notations in fault detection and diagnosis, an analyze about the fault handling of the hardware and one analyze about the CAN-traffic. The fault handling on the Coordinator is built upon different, often very simple test. Most of the tests are plausibility tests or of limit check type. To improve the fault handling a suggestion is to use tests that look more on how faults appear based on time. One such test has been made to find faults whit a common error cause. Time based tests can also detect glitch in a contact or unnatural behaviour. Because one of the Coordinators tasks is to transfer messages between the different CANnetworks the CPU-load will be affected of the bus-load. A test showed that there is a linear relation between the bus-load and the CPU-load. Information about the bus-load can improve the fault isolation on CAN errors. If the bus-load is high the fault is depending on a high busload. If the busload is normal or low the fault is very likely depending on a physical fault as a faulty control unit or a broken network. A future work is to lock at systematic faults that can appear when hardware is not connected correct. Detta examensarbete fokuserar på hur felhanteringen av hårdvara kopplad till en styrenhet på ett Scaniafordon fungerar. Till hårdvara räknas bland annat knappar, spakar, sensorer och CAN. Arbetet har inriktats på att se hur felhanteringen fungerar och om det går att hitta några nya felmoder. Styrenheten som har undersökts kallas Koordinatorn och är kärnan i Scanias tre nätverk av styrsystem. Koordinatorns uppgift är att överföra information mellan de olika nätverken och att ta in och behandla information från knappar och sensorer, vars värden används internt eller skickas ut via CAN till andra styrenheter. Arbetet är uppdelat i tre delar: litteraturstudie om metoder och begrepp inom feldetektering och diagnos, analys av hårdvaran samt av CAN-trafiken. Felhanteringen på Koordinatorn bygger idag på olika test som ofta är av enkel karaktär, merparten av testen är sannolikhetstest eller av ”limit check” typ. Felisoleringen fungerar bra men den kan bli bättre. För att förbättra felsökningen föreslås användning av test som tittar mer på hur fel uppkommer kopplat till tid. Ett sådant test har konstruerats för att lokalisera fel med gemensamma felorsaker. Tidstest gör det även möjligt att detektera glappkontakter eller onaturligt beteende. Eftersom en av Koordinatorns uppgifter är att överföra information mellan de olika CANnätverken, kommer processorlasten att påverkas av hur mycket information som sänds på CAN-nätverken. Ett test visade att det finns ett linjärt förhållande mellan antal meddelanden och processorlasten, detta förhållande kan vara värt att tänka på vid en ökning av busslasten. Genom att beräkna busslasten kan den informationen förbättra felisoleringen av CANrelaterade fel. Om busslasten är hög beror antagligen CAN-felet på för hög belastning av nätverket. Är busslasten normal eller låg vid feltillfället går det att anta att det är ett fysiskt fel på en styrenhet eller avbrott på bussen. Ett framtida arbete är att undersöka systematiska fel som kan uppkomma genom felaktig inkoppling av hårdvara. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-100201MMK 2008:13 MDA 319application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess