Musikundervisning och musikterapi : En kvantitativ studie om musiklärarnas arbete med elever med funktionsnedsättning

Syftet med föreliggande uppsats är att belysa frågan om förekomsten av musikterapeutisk kunskap och kompetens i olika skolformer i Sverige. Musikterapi kommer emellanåt till användning i musikundervisning med elever som har funktionsnedsättning, främst synes detta gälla då en musiklärare också är ut...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Vetosjkina, Olga
Format: Others
Language:Swedish
Published: Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle 2019
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2983
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-kmh-2983
record_format oai_dc
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Music therapy
students with disabilities
student health
primary school
primary special education school
secondary special education school
cultural school.
Musikterapi
elever med funktionsnedsättning
elevhälsa
grundskola
grundsärskola
gymnasieskola
kulturskola
Humanities and the Arts
Humaniora och konst
Pedagogy
Pedagogik
Music
Musik
spellingShingle Music therapy
students with disabilities
student health
primary school
primary special education school
secondary special education school
cultural school.
Musikterapi
elever med funktionsnedsättning
elevhälsa
grundskola
grundsärskola
gymnasieskola
kulturskola
Humanities and the Arts
Humaniora och konst
Pedagogy
Pedagogik
Music
Musik
Vetosjkina, Olga
Musikundervisning och musikterapi : En kvantitativ studie om musiklärarnas arbete med elever med funktionsnedsättning
description Syftet med föreliggande uppsats är att belysa frågan om förekomsten av musikterapeutisk kunskap och kompetens i olika skolformer i Sverige. Musikterapi kommer emellanåt till användning i musikundervisning med elever som har funktionsnedsättning, främst synes detta gälla då en musiklärare också är utbildad musikterapeut. Ett problem är vilka musikterapeutiska kunskaper och vilken kompetens som egentligen kan komma till användning i arbetet med elever med funktionsnedsättning i skolan. Ett annat problem är på vilka sätt lärare i musik ges möjlighet att ta del av musikterapeutiska kunskaper och kompetens i sin utbildning. Hypotesen som ligger till grund för föreliggande studie är att lärare i musik har behov av kunskap och kompetens om musikterapi i undervisning med elever med olika funktionsnedsättningar. Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning riktad till lärare i musik som undervisar elever med funktionsnedsättning. Studiens forskningsfrågor lyder: Hur stor andel av musiklärarna i undersökningen har någon form av musikterapeutisk utbildning? Hur många använder sig av någon form av insatser som kräver musikterapeutisk kunskap eller kompetens i sin undervisning? Och hur ofta sker detta i så fall? Hur ser lärarna på användning av musikterapi i skolan? Resultatet visade att lärarna ansåg att det behövs fler utbildade musiklärare med musikterapeutisk kompetens i alla skolformer för att ge elever ett nödvändigt stöd i utvecklingen. Lärarnas tankar om hur musikterapi och musikterapeutiska redskap kan komma till användning som en hälsofrämjande, utvecklande resurs i det pedagogiska arbetet i olika skolverksamheter och som en del av elevhälsa utgör en del av resultatet. Studiens slutsats är att det behövs en modell eller ett koncept för utarbetande och användning av musikterapeutisk kunskap och kompetens i musiklärarutbildning och i arbete med elever på skolor. === This study’s purpose is to illuminate issues about the use of music therapy at schools in Sweden. Music therapy occasionally comes into use during music education with students who have disabilities. Primarily this seems to apply when a music teacher is also a trained music therapist. One problem is which type of music therapeutic knowledge and competence can actually be used when working with students with disabilities in schools. Another problem is the way in which music teachers are given the opportunity, to take part in music therapeutic knowledge and skills during their education. The hypothesis that forms the basis of the present study, is that music teachers need knowledge and competence about music therapy when teaching students with different development disorders. The study is based on a quantitative questionnaire survey, aimed at music teachers who teach students with disabilities. The study's research questions read: How many of the music teachers in the survey have some sort of music therapy as part of their education? How many people use some form of intervention that requires music therapeutic knowledge or competence in their teaching? And how often does this happen? How do teachers see the use of music therapy in schools? The result showed that the teachers felt that more educated music teachers with music therapeutic competence were needed in all school forms to provide students with the necessary support in development. The teachers’ thoughts about how music therapy and music therapeutic tools can be used as a health-promoting, developing resource in the pedagogical work in different school activities and as part of student health are part of the result. The study's conclusion is that a model or a concept is needed for the preparation and use of music therapeutic knowledge and competence in music teachers training when working with students at schools.
author Vetosjkina, Olga
author_facet Vetosjkina, Olga
author_sort Vetosjkina, Olga
title Musikundervisning och musikterapi : En kvantitativ studie om musiklärarnas arbete med elever med funktionsnedsättning
title_short Musikundervisning och musikterapi : En kvantitativ studie om musiklärarnas arbete med elever med funktionsnedsättning
title_full Musikundervisning och musikterapi : En kvantitativ studie om musiklärarnas arbete med elever med funktionsnedsättning
title_fullStr Musikundervisning och musikterapi : En kvantitativ studie om musiklärarnas arbete med elever med funktionsnedsättning
title_full_unstemmed Musikundervisning och musikterapi : En kvantitativ studie om musiklärarnas arbete med elever med funktionsnedsättning
title_sort musikundervisning och musikterapi : en kvantitativ studie om musiklärarnas arbete med elever med funktionsnedsättning
publisher Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle
publishDate 2019
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2983
work_keys_str_mv AT vetosjkinaolga musikundervisningochmusikterapienkvantitativstudieommusiklararnasarbetemedelevermedfunktionsnedsattning
AT vetosjkinaolga musiceducationandmusictherapyaquantitativestudyaboutmusicteachersworkwithstudentswithdisabilities
_version_ 1719020526780809216
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-kmh-29832019-04-26T05:12:39ZMusikundervisning och musikterapi : En kvantitativ studie om musiklärarnas arbete med elever med funktionsnedsättningsweMusic education and Music therapy : A quantitative study about music teachers’ work with students with disabilitiesVetosjkina, OlgaKungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle2019Music therapystudents with disabilitiesstudent healthprimary schoolprimary special education schoolsecondary special education schoolcultural school.Musikterapielever med funktionsnedsättningelevhälsagrundskolagrundsärskolagymnasieskolakulturskolaHumanities and the ArtsHumaniora och konstPedagogyPedagogikMusicMusikSyftet med föreliggande uppsats är att belysa frågan om förekomsten av musikterapeutisk kunskap och kompetens i olika skolformer i Sverige. Musikterapi kommer emellanåt till användning i musikundervisning med elever som har funktionsnedsättning, främst synes detta gälla då en musiklärare också är utbildad musikterapeut. Ett problem är vilka musikterapeutiska kunskaper och vilken kompetens som egentligen kan komma till användning i arbetet med elever med funktionsnedsättning i skolan. Ett annat problem är på vilka sätt lärare i musik ges möjlighet att ta del av musikterapeutiska kunskaper och kompetens i sin utbildning. Hypotesen som ligger till grund för föreliggande studie är att lärare i musik har behov av kunskap och kompetens om musikterapi i undervisning med elever med olika funktionsnedsättningar. Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning riktad till lärare i musik som undervisar elever med funktionsnedsättning. Studiens forskningsfrågor lyder: Hur stor andel av musiklärarna i undersökningen har någon form av musikterapeutisk utbildning? Hur många använder sig av någon form av insatser som kräver musikterapeutisk kunskap eller kompetens i sin undervisning? Och hur ofta sker detta i så fall? Hur ser lärarna på användning av musikterapi i skolan? Resultatet visade att lärarna ansåg att det behövs fler utbildade musiklärare med musikterapeutisk kompetens i alla skolformer för att ge elever ett nödvändigt stöd i utvecklingen. Lärarnas tankar om hur musikterapi och musikterapeutiska redskap kan komma till användning som en hälsofrämjande, utvecklande resurs i det pedagogiska arbetet i olika skolverksamheter och som en del av elevhälsa utgör en del av resultatet. Studiens slutsats är att det behövs en modell eller ett koncept för utarbetande och användning av musikterapeutisk kunskap och kompetens i musiklärarutbildning och i arbete med elever på skolor. This study’s purpose is to illuminate issues about the use of music therapy at schools in Sweden. Music therapy occasionally comes into use during music education with students who have disabilities. Primarily this seems to apply when a music teacher is also a trained music therapist. One problem is which type of music therapeutic knowledge and competence can actually be used when working with students with disabilities in schools. Another problem is the way in which music teachers are given the opportunity, to take part in music therapeutic knowledge and skills during their education. The hypothesis that forms the basis of the present study, is that music teachers need knowledge and competence about music therapy when teaching students with different development disorders. The study is based on a quantitative questionnaire survey, aimed at music teachers who teach students with disabilities. The study's research questions read: How many of the music teachers in the survey have some sort of music therapy as part of their education? How many people use some form of intervention that requires music therapeutic knowledge or competence in their teaching? And how often does this happen? How do teachers see the use of music therapy in schools? The result showed that the teachers felt that more educated music teachers with music therapeutic competence were needed in all school forms to provide students with the necessary support in development. The teachers’ thoughts about how music therapy and music therapeutic tools can be used as a health-promoting, developing resource in the pedagogical work in different school activities and as part of student health are part of the result. The study's conclusion is that a model or a concept is needed for the preparation and use of music therapeutic knowledge and competence in music teachers training when working with students at schools. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2983application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess