| Summary: | Syftet med denna studie var att ge en djupare inblick i pedagogiska tanketraditioner och med ett musikpedagogiskt kunskapsintresse undersöka vilka intentioner och konventioner som låg till grund för kommunikation av musikaliska kunskaper i historiska manualer. Förord ur fyra manualer från två olika århundraden studerades; en instrumentskola och en musikteoretisk manual från 1500-talet och en instrumentskola och en musikteoretisk manual från 1700-talet. Manualerna var Silvestro Ganassis Opera intitulata Fontegara från 1535, Thomas Morleys A Plaine and Easie Introduction to Practicall Musicke från 1597, Johann Joseph Fux Gradus ad Parnassum från 1725 samt Johann Joachim Quantz Versuch einer Anweisung die Flöte traversiere zu spielen från 1752. Med en kombinerad metod analyserades förorden i tre nivåer för att se hur musikaliska kunskaper kommunicerades dels på ett individuellt plan, dels på ett mer socialt orienterat plan. Studiens teoretiska ansats utgjordes av ett övergripande kulturpsykologiskt perspektiv, vilket gav möjlighet att vetenskapligt belysa relationen mellan individer och traditioner och därmed också förbinda studien med dagens musikpedagogiska praktik. Av de intentioner som sågs speglade i förorden var de bildande intentionerna de mest uppenbara. Resultaten visade också att manualer från såväl 1500- som 1700-tal speglar ett holistiskt synsätt som förenar teoretiska och praktiska kunskaper i musik i dess egenskap av bildande konstart. === The aim with this study was to look deeper into educational thoughts of tradition and with a music educational interest of knowledge investigate the intentions and conventions behind the communication of musical knowledge in historical manuals. Prefaces from four manuals from two different centuries were studied; an instrumental manual and a music theory manual from the 16th century, and an instrumental manual and a music theory manual from the 18th century. The manuals were Silvestro Ganassi’s Opera intitulata Fontegara dated 1535, Thomas Morley’s A Plaine and Easie Introduction to Practicall Musicke dated 1597, Johann Joseph Fux’ Gradus ad Parnassum dated 1725 and Johann Joachim Quantz’ Versuch einer Anweisung die Flöte traversiere zu spielen dated 1752. The prefaces were analyzed in three levels with a combined method, to investigate how musical knowledge was communicated both on an individual level and on a more socially orientated level. The theoretical approach in this study was cultural psychology, which made possible to scientifically shed light upon the relation between individual and traditions and thereby connect this study to the music educational practice of today. The intentions that were found most clearly mirrored in the prefaces were those concerning the process of musical formation. The results also showed that historical manuals from the 16th and 18th century represent a holistic wiew on music that cannot separate theoretical from practical knowledge as it is a unit in music as a bransch of art connected to the process of formation.
|
|---|
